Långtidsbudgeten anger ramarna
|
|
Publicerad 15 juni 2005 - 12:48
Uppdaterad 20 juni 2006 - 10:33
|
EU-toppmötet ska försöka enas om unionens långtidsbudget, det så kallade finansiella perspektivet. Den sätter ramar för utgifterna 2007 till 2013. Nuvarande budget antogs 1999 och gäller till sista december 2006. EU-kommissionen har föreslagit ett utgiftstak på 1,26 procent av unionens totala bruttonationalinkomst, BNI. Det motsvarar 1.025 miljarder euro för de sju åren (ca 9.400 miljarder kronor). Sverige vill ha ett tak på en procent av BNI. Det motsvarar 824 miljarder euro (drygt 7.550 miljarder kronor). Luxemburg föreslår kompromiss EU:s ordförandeland Luxemburg har som kompromiss föreslagit ett tak på 1,08 procent. Det motsvarar 894 miljarder euro (knappt 8 200 miljarder kronor) De olika taken påverkar hur mycket Sverige ska betala i EU-avgift. Nettoavgiften, det vill säga vad Sverige betalar minus vad som kommer tillbaka i jordbruks- och regionalstöd, bedöms bli 17 miljarder kronor med ett utgiftstak på 1,26 procent. Ett tak på 1,08 procent innebär en nettoavgift på 14,5-15 miljarder kronor och enprocents-taket 12-13 miljarder kronor. 2004 betalade Sverige in drygt 11 miljarder mer än vad som kom tillbaka. Långtidsbudgeten delas upp i fem områden: 1. Tillväxt, konkurrenskraft och regionalpolitik 2. Jordbruk 3. Rättsligt och polisiärt samarbete 4. Externa relationer 5. Administration Årlig budget större än Sveriges Inom ramen för långtidsbudgeten enas EU-länderna och EU-parlamentet om en en årlig budget. EU:s budget 2005 omfattar 106 miljarder euro, ca 958 miljarder kr. Det kan jämföras med Sveriges statsbudget som i år väntas sluta på 870 miljarder kr. Hit går EU:s pengar 2005: Jordbruk: 46 procent (443 miljarder) Struktur- och regionalstöd: 30 procent (292 miljarder kr) Inre politik, främst forskning: 8 procent (71 miljarder kr) Utrikes relationer, främst bistånd: 5 procent (49 miljarder kr) Administration: 6 proc (57 miljarder) Övrigt: 5 procent (45 miljarder kr) Sverige betalade 2004 cirka 23 miljarder kronor i medlemsavgift till EU. Omkring 11,6 miljarder kom tillbaka i form av olika sorters stöd. Omstridd brittisk rabatt Sverige stod för 273 miljoner av den rabatt som Storbritannien har på sin avgift till EU. Rabatten, som egentligen är en sorts återbetalning av EU-medel, infördes 1984 sedan dåvarande premiärministern Margaret Thatcher ställt EU inför ett utlimatum. Systemet innebär att Storbritannien får tillbaka en viss del av skillnaden mellan sin inbetalda EU-avgift och de bidrag som landet får från unionen. Beloppet varierar därför mellan åren. För budgetåret 2003-2004 var rabatten drygt 42 miljarder kronor - för innevarande budgetår beräknas det uppgå till cirka 60 miljarder kronor. Källa: TT, www.regeringen.se, Riksdagens EU-upplysning och BBC |