EU-toppmötet i Bryssel:

Kalla vindar genom Europa

Publicerad 15 juni 2006 - 19:31 Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:22

När stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel är det framförallt med ambitionen att ha en god stämning. Men kyliga vindar blåser genom EU just nu.

Borta är den gästfria inställningen till nya medlemsländer, Spanien ropar på hjälp att stävja de växande flyktingströmmarna från Afrika till EU:s sydligaste gräns och Storbritannien vill inte gå med på att allmänheten får ökad insyn i ministrarnas möten i Bryssel.

Kan konstitutionen räddas?
Men den första uppgiften för toppmötet är att rädda EU:s konstitution, som två länder röstat nej till men som 15 länder antagit. När förslaget till en EU-konstitution led skeppsbrott förra våren utlystes ett års tankepaus. Nu väntas stats- och regeringscheferna besluta att den här tankepausen ska förlängas med ytterligare ett år.

Stafettpinnen går till Tyskland som är ordförandeland första halvåret 2007, som då ska komma med förslag till lösning. Sedan ska Frankrike, under sin period som ordförande andra halvåret 2008, försöka se till att beslut tas av EU-länderna.

Fel namn gav nej till fördraget
I en intervju i tidningen Financial Times säger EU:s nuvarande EU-ordförande, österrikiska kanslern Wolfgang Schüssel, att konstitutionen måste få ett nytt namn. Inom EU-eliten råder rörande enighet om att just namnet var en stor del av problemet varför EU-konstitutionen blev till ett rött skynke för många.

Hade man kallat det för "Bryssel-fördraget" om nya röstregler för unionen hade inte samma kalabalik utbrutit. Och det finns en pressande deadline, Nice-fördraget tillåter bara 27 medlemsländer och det innebär att efter att Rumänien och Bulgarien blir medlemmar 1/1 2007 så tillåter inte EU:s nuvarande regler fler - vilket lämnar Kroatien och andra länder på västra Balkan hängande i luften.

EU:s ledare måste gå en svår balansgång - de vill visa att EU lever som politiskt projekt och dröm, att EU uppnår resultat samtidigt som man visar respekt för väljarnas växande skepsis mot fortsatt utvidgning.

Finns det plats för fler?
Österrikarna vill driva igenom ett nytt EU-kriterium som ska gälla nya medlemsländer. Utöver att kandidatlandet bland annat måste ha sunda statsfinanser och leva upp till demokratiska fri- och rättigheter, så ska ytterligare ett kriterium slå fast om EU just då har "absorbtionskapacitet" att ta in ett nytt land.

Det här nya förslaget har en stor adresslapp som det står Turkiet på, som med sina snart 90 miljoner invånare skulle få en mycket dominerande ställning i EU. Men en majoritet av EU:s länder är emot förslaget, med argumentet att det skulle ge mycket fientliga signaler till bland annat Turkiet. I en kompromiss står nu istället att "absorbtionskapaciteten" ska vara en viktig aspekt. Det skulle ge toppmötet utrymme att också lyfta fram fördelarna för EU med fortsatt utvidgning.

En färsk rapport från EU-kommissionen visar att utvidgningen lett till ökad tillväxt och fler jobb i de nuvarande medlemsländerna och de 10 nya länderna. Sveriges riksdag har absolut motsatt sig en skrivning om absorbtionskapacitet.

Hur ska afrikaner tas emot?
Flödet av afrikaner och andra ekonomiska migranter till EU är ett växande problem som stats- och regeringscheferna ska diskutera under middagen. Sedan i julas har 9.500 flyktingar flutit i land på spanska Kanarieöarna. Nu ska det bli debatt om hur man på ett mer positivt sätt via EU:s utrikespolitik att skapa bättre levnadsvillkor i afrikanska länder.

Men här ryms flera känsliga avsnitt där EU vill ta hjälp av de afrikanska länderna och stärka deras egen gränsbevakning så att färre migranter ger sig av på väg mot EU. Den sk säkra listan på 10 länder dit flykting- och asylsökande kan skickas tillbaka är struken från listan efter bland annat starka invändningar från Sverige. Principen är att varje individ har rätt till individuell prövning.

Vill minska insynen
Öppenhet i rådets arbete kan bli den största debatten, där Storbritanniens utrikesminister Margareth Beckett inte vill gå med på förslaget om ökad insyn i de ministermöten som tar upp frågor där man delar besluten med Europaparlamentet.

Hon hävdar att öppna rådsmöten där allmänheten kan följa ministrarnas debatt sker på bekostnad av effektiviteten och att lobbyister kan få chans att trycka på under mötets gång. Hon nöjer sig inte med att ministrarna med en enkel omröstning kan stoppa att mötet sker inför öppen ridå. Sverige är oroat över att det här motståndet från britterna markerar en rejäl tillbakagång för ambitionerna att få större insyn i EU:s hemliga mötesrum.

Betydelsen ska bevisas
Men när toppmötet är över hoppas stats- och regeringscheferna kunna bevisa att EU faktiskt levererar nåt till varje medborgare utöver vad det egna landets regering klarar av. Att visa att "Europe matters" är parollen.

Att EU-kommissionen lyckats tvinga mobiloperatörerna att avskaffa sina höga kostnader för telefonsamtal i utlandet är ett konkret exempel som man gärna lyfter fram. Ett annat är planen om EU:s gemensamma krishantering där EU-medborgare ska få bättre konsulär assistans när man befinner sig i tredje land.

Toppmötet vill också befästa beslutet om en samordnad energipolitik för större trygghet. Beslut om anslag till infrastrukturprojekt för gasledningar i Algeriet och Turkiet kan vara att vänta.

Framåt med myrsteg
Men ingen fråga lär få sin lösning på det här toppmötet. Att gå framåt tillsammans, med myrsteg ,är strategin just nu.
Och myrsteg lär det förbli tills två underliggande problem är lösta. Det första är att det saknas tydligt ledarskap i EU just nu eftersom både Frankrike och Storbritannien har statschefer på väg ut och Tyskland och Italiens statschefer vann sina val med minsta möjliga marginal. När EU:s fyra mäktigaste länder har ett svagt eller förlamat ledarskap får det återverkningar för EU.

Och det andra problemet är att de politiska ledarna hela tiden ängsligt tolkar vad det franska och holländska nejet till konstitutionen egentligen gick ut på, men kan inte enas i analysen om vad medborgarna sade nej till. De som hör till nej-lägret tolkar det som att nejröstarna sagt stopp till ett fördjupat EU-samarbete.

EU-entusiasterna anser att väljarna egentligen krävde bättre garantier för ett solidariskt EU som kan motverka globaliseringens negativa påverkan på den europeiska arbetsmarknaden.

I morgon, fredag, vet vi inte bara hur det gick för Sverige i fotbolls-VM men också hur tillståndet är inom den europeiska unionen.

Erika Bjerström
Europakorrespondent, Bryssel

• Tweet