Många turer i Vaxholmskonflikten
|
|
Publicerad 23 maj 2007 - 18:26
Uppdaterad 23 maj 2007 - 21:40
|
I dag lämnade EG-domstolens generaladvokat sitt yttrande om den uppmärksammade byggnadskonflikten i Vaxholm. Advokatens yttrande innebär dock inte slutet för målet, som tog sin början hösten 2004. Det var i november 2004 som fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet försatte det lettiska L&P Baltic Bygg, ett dotterbolag till Laval un Partneri, i blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats. Baltic Bygg hade, efter anbudsgivning, anlitats av anlitats av Vaxholms kommun för att utföra en tillbyggnad av Söderfjärdsskolan. 32 lettiska byggnadsarbetare hade kommit för att göra jobbet och Byggnads försökte förmå det lettiska företaget att teckna svenskt kollektivavtal om byggjobbarnas löner. 36 kronor avgjorde
Laval kunde tänka sig att teckna avtal på 109 kronor i timmen, men Byggnads krävde att byggnadsarbetarna skulle få kollektivavtalsenlig lön på 145 kronor i timmen. Byggnads vägrade att acceptera Lavals "bud" och konflikten och blockaden var ett faktum. Blockaden bestod och i slutet av december 2004 stämde Laval un Partneri Byggnads och Elektrikerförbundet till Arbetsdomstolen (AD). Laval ansåg att Byggnads stridsåtgärder var oproportionerligt stora i förhållande till frågans vikt och ville att AD skulle förklara blockaden i Vaxholm för olaglig. Gav upp och gick i konkurs
Företaget tvingades till slut ge upp det pågående skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Laval fick betalt för det arbete som gjorts innan blockaden stoppade arbetet. Blockaden ledde dock till att företaget försattes i konkurs. I mars 2005 tog Arbetsdomstolen ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Enligt AD stred blockaden inte mot reglerna. Men AD valde att vända sig till EU:s domstol för ett vägledande slutgiltigt beslut. Fler turer återstår
Och nu har alltså EG-domstolens generaladvokat Paolo Mengozzi lämnat sitt yttrande i målet. Och han konstaterade att fackets agerande i Vaxholmskonflikten inte strider mot reglerna om EU:s fria rörlighet. Generaladvokatens yttrande är dock inte ett avgörande av frågan. Han sitter inte i själva domstolen utan har en fri och självständig roll gentemot de 13 domare som så småningom kommer att döma i tvisten. |
SVT Play
