Stötestenarna på EU-toppmötet

Andra världskriget polskt argument

Publicerad 21 juni 2007 - 16:00 Uppdaterad 22 juni 2007 - 12:57

Polen är det land som väntas sätta sig mest på tvären vid midsommarhelgens EU-toppmöte. Ordförandelandet Tyskland under ledning av förbundskansler Angela Merkel försöker få unionens alla 27 länder att godkänna ett nytt fördrag som ska ersätta den konstitution som Nederländerna och Frankrike röstade nej till i folkomröstningar 2005

Ledare från flera olika EU-länder, bland andra Frankrikes president och Sveriges statsminister, har besökt Polen för att försöka nå en överenskommelse om röstfördelningen i ministerrådet, unionens viktigaste organ.

De polska ledarna, president Lech Kaczynski och hans tvillingbror premiärminister Jaroslaw Kaczynski, använder andra världskriget som argument i kampen om makten i Europeiska unionen.

"Polen skulle ha varit större"
Om inte nazisterna ockuperat Polen och dödat polacker skulle Polen idag ha 60 miljoner medborgare istället för dagens 40 och därmed fler röster i EU. Därför bör ordförandelandet Tyskland kompensera Polen menar den polske premiärministern som strider för nya röstregler i unionen.

Polen vill att rösterna i ministerrådet viktas enligt en komplicerad matematisk modell som av vissa kallas de "polska kvadratrötterna".

Enligt det polska förslaget skulle de stora staternas inflytande bli mindre och Polen i stort sett få lika många röster som Tyskland med dubbel så många invånare.

Hur ska EU utvidgas?
En annan motsättning att överbrygga under toppmötet är utvidgningskriterierna, dvs de krav som ett land måste leva upp till för att gå med i EU. Här kräver Nederländerna att de så kallade Köpenhamnskriterierna förs in i fördraget. På det sättet hoppas holländarna att det ska gå trögare att ta in nya länder i unionen.

Bland annat Sverige motsätter sig detta och ordförandelandet tycks tycka likadant. I det förslag till överenskommelse som det tyska ordförandeskapet presenterade i tisdags finns inte Köpenhamnskriterierna med. Frågan om ett nytt land kommer att tas in i unionen skulle därmed bli föremål politiska beslut - i stället för att man blir bunden till i förhand uppsatta regler.

Rättigheter
En annan stötesten är den så kallade rättighetsstadgan som slår fast medborgarnas rättigheter; religionsfrihet och rätten till värdiga arbetsförhållanden.

Storbritannien motsätter sig detta. Britterna befarar att stadgan kommer att användas för att driva fram förändringar när det gäller fackliga rättigheter och arbetsmarknad.

• Tweet