Ökad överlevnad för cancerpatienter

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 4 november 2003 - 22:53
Uppdaterad 20 juni 2006 - 16:05

Tidig upptäckt och förbättrad behandling gör att dagens cancerpatienter i genomsnitt lever fyra år längre än de gjorde på 1960-talet.

Det visar resultaten från en av världens största studier med överlevnadsstatistik för olika cancersjukdomar som Socialstyrelsen presenterar.

Studien omfattar mer än en miljon patienter som diagnosticerats med cancer sedan mitten av 1960-talet. Totalt handlar det om 40 olika cancerformer.

I dag förväntas människor som får cancer leva sju år längre än de som fick sin diagnos på 1960-talet.
Av de sju åren beror tre på att cancerformer med dålig prognos har minskat. Resterande fyra år beror på tidig upptäckt samt bättre vård och mediciner.

Betydligt fler barn överlever
En ökad överlevnad är mycket påtaglig då det gäller barncancer.
Av de barn som nu får cancer lever 85 procent efter fem år. För 40 år sedan var siffran 35 procent.
Den sk femårsöverlevnaden har förbättrats särskilt mycket för barn med akut lymfatiskt leukemi, från fyra procent på 1960-talet till nära 90 procent för dem som fick sin diagnos i mitten av 1990-talet.

Cancerutveckling
För bröstcancer, som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, har mammografi och bättre behandlingsmetoder ökat överlevnaden från 65 till 84 procent.
Förekomsten av hudcancer, malignit melanom, har minskat då kunskapen om solens risker har ökat.

95 procent överlever testikelcancer
Andra cancersjukdomar där chansen att överleva förbättrats markant är testikelcancer och tjocktarmscancer, den tredje vanligaste cancersjukdomen. 95 procent av de män som får testikelcancer i dag överlever längre än fem år, jämfört med 50 procent på 60-talet.

Cancerutveckling
Patienter som drabbas av lungcancer, levercancer och cancer i bukspottkörteln har däremot betydligt sämre prognos. Där har överlevnaden, trots intensiva forskningsinsatser, inte förbättrats nämnvärt de senaste fyrtio åren.

Fakta: Överlevnad för cancersjuka

Överlevnadstiden för olika cancerformer fem år efter det att diagnosen ställts:

Akut lymfatisk leukemi, barn 0-14 år vid diagnos: 1964-66 4 procent, 1974-76 46 procent, 1984-86 81 procent, 1994-96 89 procent

Bröstcancer: 1964-66 65 procent, 1974-76 72 procent, 1984-86 78 procent, 1994-96 84 procent

Livmoderhalscancer: 1964-66 68 procent, 1974-76 67 procent, 1984-86 67 procent, 1994-96 71 procent

Prostatacancer: 1964-66 45 procent 1974-76 55 procent, 1984-86 62 procent, 1994-96 72 procent Testikelcancer (ej seminom): 1964-66 49 procent, 1974-76 60 procent, 1984-86 89 procent, 1994-96 95 procent

Första siffran avser i fortsättningen män, den andra kvinnor.

Ändtarmscancer: 1964-66 38/39 procent, 1974-76 38/40 procent, 1984-86 46/49 procent, 1994-96 52/60 procent

Tjocktarmscancer: 1964-66 40/40 procent, 1974-76 41/43 procent, 1984-86 50/54 procent, 1994-96 57/57 procent

Magsäckscancer: 1964-66 12/13 procent, 1974-76 13/14 procent, 1984-86 18/19 procent, 1994-96 20/21 procent

Lungcancer: 1964-66 8/11 procent, 1974-76 9/10 procent, 1984-86 9/13 procent, 1994-96 10/18 procent

Cancer i bukspottskörteln: 1964-66 3/3 procent, 1974-76 1/2 procent, 1984-86 1/2 procent, 1994-96 3/2 procent

Primär levercancer: 1964-66 1/1 procent, 1974-76 2/3 procent, 1984-86 4/4 procent, 1994-96 6/7 procent

Malignt melanom: 1964-66 59/76 procent, 1974-76 66/82 procent, 1984-86 77/88 procent, 1994-96 84/91 procent

Socialstyrelsen/TT
Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.