En av 300 kan ha dödligt hjärtfel

Publicerad 23 februari 2005 - 17:53 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:29

Plötslig hjärtdöd har den senaste tiden drabbat flera barn. Har föräldrar till idrottande barn skäl till oro?

- Man ska definitivt inte oroa sig om inte barnen har några symptom eller ärftlighet, säger Bengt O. Eriksson, professor emeritus i barnkardiologi vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
- Det är två grupper av barn som bör undersöka hjärtat: de där det finns fall av plötslig hjärtdöd i släkten, och de barn som har symptom. Övriga barn behöver inte testas.
De symptom som bör föranleda en hjärtundersökning är om barnet har känt yrsel eller svimmat vid ansträngning.

Hjärtfelet var äftligt
Av de barn som den senaste tiden drabbats av plötslig hjärtdöd hade en pojke haft en hjärtmuskelinflammation året innan, berättar Bengt O. Eriksson. En hjärtmuskelinflammation kan ge skador på hjärtat som kan orsaka plötslig hjärtdöd. Inflammationen kan orsakas av att man tränar när man har en infektion i kroppen, exempelvis när man är förkyld, vilket man därför bör undvika.

En annan pojke som avled hade hjärtdöd i släkten - det var alltså ärftligt.
- Att han ändå inte undersökts för hjärtfel är för djäkligt. Det borde den hjärtläkare som tog hand om de släktingar som dött sett till, säger Bengt O. Eriksson.

1 av 300 har ökad risk
De hjärtfel som kan orsaka plötslig hjärtdöd är förhållandevis vanliga. Den allra vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd är kardiomyopati, en sjukdom som försvagar hjärtmuskeln. En av 500 personer drabbas av denna sjukdom.
- Sedan finns det mängder av mer ovanliga orsaker, berättar Mats Börjesson, överläkare i kardiologi vid Östra sjukhuset.
Totalt har en person av 300 någon form av hjärtfel som ger en förhöjd risk för plötslig hjärtdöd vid fysisk anstränging på högintensiv nivå.

Den vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd, kardiomyopati, upptäcks via en hjärtundersökning, EKG. Av de idrottare under 35 år som avlidit i plötslig hjärtdöd har uppskattningsvis 80 procent haft EKG-förändringar, berättar Mats Börjesson.

Därför har Europeiska hjärtläkarföreningen förslagit att alla tävlingsidrottare i Europa bör genomgå en hjärtundersökning där man frågar om ärftlighet, om symptom, och gör ett EKG-test.
- Då hittar man de flesta fallen. Det tycker vi, efter långa diskussioner, är en rimlig nivå för alla europeiska länder.

Bara elitidrottare föreslås undersökas
Hjärtläkarföreningen med Mats Börjesson som expert föreslår dock inte att man ska hjärtundersöka alla - det är elitidrottare från högre ungdomsnivå upp till seniornivå som förslaget gäller.
- Vi ska börja med dem med högst risk, tävlingsidrottarna. De idrottar med högst intensitet och har tuffast träning. Sedan är det en fråga om resurser och möjligheter vilka fler man undersöker. För dem som inte är på elitnivå är riskerna mindre, säger Mats Börjesson.

Beslutet om att hjärtundersöka tävlingsidrottarna ligger hos varje idrottsförbund. I dag sker en mer utbredd hjärtscreening i vissa europeiska länder, som Nederländerna och Ungern. Mats Börjesson anser att Riksidrottsförbundet bör gå ut och rekommendera att alla idrottsmän undersöks. Men han tycker att det är tveksamt om alla barn bör hjärtundersökas.

- Däremot tycker jag att man ska vara uppmärksam på symptomen. Har man symptom eller ärftlighet, då ska man bli undersökt. Men är man en frisk 10-åring som spelar i knattelaget och mår bra, då tycker inte jag att man ska gå och undersöka hjärtat.
Skulle man rädda liv om man hjärtscreenade alla 10-åringar i Sverige?
- Ja, det skulle man nog göra. Men till en väldigt hög kostnad.

Mats Börjesson är också bekymrad över att en ökad oro för hjärtdöd kan skapa en rädsla för att motionera.
- Fysisk aktivitet är nyttigt. Skulle folk istället bli rädda och barnen sluta röra på sig skulle det vara mycket farligare än risken för plötslig hjärtdöd.

Lisa Bjerre, Aktuellt