Många unga mår psykiskt dåligt

Publicerad 14 december 2005 - 18:26 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:25

Många unga i Sverige mår psykiskt dåligt. En ny undersökning visar att runt tio procent av sju till femtonåringar påverkas i vardagen av sin oro och ångest. Och problemen håller ofta i sig långt upp i livet.

Aktuellt har träffat Maria, som själv har erfarenhet som patient i ungdomspsykiatrin.
Nu arbetar hon på svenska ångestsyndromssällskapet och leder en ungdomsgrupp i Göteborg. Antalet unga medlemmar i föreningen har ökat markant de senaste åren.

Krav och stress
För Maria började det på mellanstadiet. Kraven och stressen gjorde att hon inte orkade gå upp på morgonen. Hon sökte till ungdomspsykiatrin när hon var 15 år.

Och flera myndigheter och vårdinstanser som Aktuellt tagit kontakt med ger samma bild: Allt fler unga mår psykiskt dåligt.

-Graden av problem har blivit mer dramatiska, det är mer självdestruktivt beteende och självmordsförsök med i bilden, säger en psykolog.

Neråt i åldrarna
Problemen kryper ner i åldrarna. Enligt en ny undersökning från Stockholms universitet lider en tiondel av barn mellan sju och femton år av ångest, vad man för vuxna kallar för depression. De får kroppsliga symtom som värk och muskelspänningar.

Andra undersökningar visar att mängden psykofarmaka som unga konsumerar ökar, liksom självmordsförsöken. Det här innebär ett allt större tryck på landets barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar:

Hälften av landets BUP-mottagningar har minst en månads väntetid för första behandlingstillfället. Drygt sjuttio procent har också minst en månads väntetid på utredningar. Det är inte ovanligt att utredningar istället tar mer än ett halvår.
Det är bara de akuta fallen som ens får ställa sig i kön.

Fler och fler patienter
Ändå tar mottagningarna emot fler och fler patienter. På bara några år har antalet patienter i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård ökat med mer än en tredjedel:

2002 - 374 000
2003 - 499 000
2004 - 510 000

Trots att fler söker psykiatrisk vård så har inte resurserna ökat i samma utsträckning som till vården i helhet. För tio år sedan utgjorde kostnaderna för psykiatrivården 13 procent av den totala vården. I dag är andelen knappt 11 procent.

Utredning pågår
En utredning pågår som ska bedöma vilka resurser den psykiska vården i Sverige behöver. Utredningen ska vara klar i oktober 2006.

-Det får konsekvenser om unga inte får rätt vård i tid, de som vårdas i rättspsyk har ofta varit i kontakt med BUP och behövt vård redan som unga, säger Psykiatriutredningens sekreterare

Men vad beror den ökande ohälsan på? Både situationen på arbetsmarknaden och den ökade individualiseringen kan ligga bakom, liksom att fler familjer har det sämre

Ökande tryck
Psykologer talar om att det ökade trycket också kan bero på att det är mer erkänt att må dåligt i dag.

Skolpsykologer finns inte tillgängliga, många vuxna finns inte tillgängliga. man söker sig själv.

Det är också mer accepterat att söka hjälp. Problem som unga tidigare lidit av i tysthet leder nu till att de söker hjälp.

- Man är mer benägen att söka hjälp för psykiska besvär, det finns en annan öppenhet i dag, säger en expert.