Frågor och svar om stress

Publicerad 12 april 2006 - 19:30 Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:30

Här har vi samlat ett antal frågor och svar om stress och vad man kan göra för att undvika skadlig stress. De som svarar på frågorna är Heli Ristimieni, sjukgymnast vid Stressmottagningen i Stockholm och Åsa Sundin, certifierad alkohol- och drogbehandlare vid Stressmottagningen och vid Arbetshälsoinstitutet i Uppsala.

Heli och Åsa medverkar också i projektet om minskad stress i gymnasieskolor som tas upp i kvällens Aktuellt.

Hur märker man att man är stressad - vad är symptomen?

Åsa Sundin. Foto: AHI Åsa: Andra lägger ofta märke till symptomen innan man själv gör det. Som att man drabbas av "fritt flytande ångest", man kan bli jätteförbannad för småsaker, få blixtrande ilskeutbrott för att mjölken är slut i kylskåpet och liknande. Tidsperspektivet blir förkrympt - missar man en minut blir man jättearg.

Typiskt är också att man försöker göra mer och saker samtidigt - pratar i telefon medan man lagar mat, lyssnar på radio och tv samtidigt som man läser etc.
- Det värsta exemplet jag hört var nog mannen som cyklade och läste tidningen samtidigt. Eller kanske han som alltid använde två rakapparater för att raka sig mer effektivt.

"Man säger "mmm" på rätt ställe men lyssnar inte."
Ett annat tecken är att man inte följer med när någon pratar - man säger "mmm" på rätt ställe men man lyssnar inte utan tänker på annat. Man blir glömsk, säger fel saker, tar fel på tiden.

Följden blir att man inte får mer gjort utan mindre. Hos unga kan det ibland bli så att till slut blir helt apatiska. Allt går långsammare i stället för fortare. "Hårddisken" stänger ner och alla extra depåer är slut.

Fysiska symptom kan vara migrän, magsår, kramp, tryck över bröstet, allergi. Många tror att de är fysiskt sjuka fast det är stress de lider av.

Heli Ristimieni. Foto: SVT Heli: Man tappar koncentrationen, får svårt att fokusera. Inget blir gjort ordentligt. Man får muskelspänningar och spänningshuvudvärk, andningen blir ytlig, man kan känna yrsel, sömnen blir sämre, man får svårt att somna och vaknar för tidigt.

Vuxna och unga har i mycket samma symptom. Vuxna kan ha svårt att säga nej och tar på sig mer och mer uppgifter. Unga tänker inte ens på att de gör det - för dem är det viktigt att hänga med och bete sig likadant som andra.

Hur kan man undvika att drabbas av sådan här stress?

Åsa: Man ska vara vaken för tidiga signaler och ha ett nätverk omkring sig, människor som "speglar" en och kan säga ifrån när de märker något fel.
Det är viktigt att ge sig själv tid till återhämtning. Inte bara genom sömn, utan genom att slappna av, hitta tid att sitta i soffan och inte göra något särskilt, gå ut i naturen. Tid bara för sig själv utan att prestera något.

Föräldrar har en viktig roll - de får inte bara vara pådrivande utan också tala om för sina barn att prestation är inte allt och att de duger som de är. För många unga mäts självkänslan i prestation, "jag är vad jag gör", och de är aldrig nöjda. De måste få höra inte bara att de ska vara duktiga utan att "jag tycker om dig som du är".

"Varje dag ska man ge sig själv små pauser."
Heli: Som gammal idrottare vet jag att återhämtning är viktigt. Man måste själv ha en känsla för när kropp och själ behöver vila. Det kan vara svårt när man är van att bara köra på. Men det går att få den känslan. Det har jag märkt bland annat nu när när jag hållit på med projektet mot stress på Hersby gymnasium.

Ibland måste man tillåta sig att bara stanna upp och reflektera. Våga ha stunder när man inte gör någonting. Inte alltid ha ett fullbokat program. Varje dag ska man ge sig själv små pauser innan man börjar med något nytt.

En av mina övningar är att helt enkelt stå stadigt på fötterna. Låta tyngden gå från huvudet och ner genom hela koppen, andas, vara avslappnad. Det första som blockeras när man är stressad är andningen. Man ska bara stå där och andas!

"Stå stadigt på fötterna och andas!"
Och när man går, ska man inte rusa fram utan verkligen landa på varje steg. Då får man rytm i rörelserna. Som i afrikansk dans!

Sedan måste man träna på att vara närvarande i det man gör. Rörelser, tankar och andning ska vara i balans.

Märkvärdigare än så behöver det inte vara, enligt Heli. - Det här är en metod jag lär ut, men var och en måste själv se till att använda den.

Om man redan har drabbats av stress, hur ska man ta sig ur det?

Åsa: Man ska försöka ta sig ur vissa tankemönster och krav, fråga sig själv "måste jag göra det här?" Det är inte särskilt svårt egentligen att lära ut avslappning och det går att vända på beteenden och tankemönster. Men ibland behöver man hjälp.

Det skulle vara väldigt bra om skolorna kunde lägga in ett block, där man lär eleverna om stress och utmattning och hur det kan motverkas med relativt enkla medel.

"Att då och då få känna sig helt tillfreds, ha en behaglig känsla inuti!"
Heli: Vissa beteenden kan vara svåra att bli av därför att man vant sig så vid dem att man inte märker dem. Där kan särskilt unga behöva lite handledning för det är inte alls deras melodi att ta det lugnt!

Det viktiga är att lära sig stanna upp och "vara hemma" hos sig själv ibland. Det handlar om ett holistiskt synsätt som omfattar både kropp och själ. Att då och då få känna sig helt tillfreds, ha en behaglig känsla inuti!

Motion kan också vara bra, men man kan faktiskt blir beroende, det kan bli som en drog. Allting ska göras med proportioner!

Var kan man få hjälp om man inte klarar att ta sig ur stressen själv?

Åsa: Som det ser ut i dag vet jag inte något ställe där unga kan få hjälp just för stress. I vissa fall kanske Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) kan ge hjälp men jag tror inte alla skolor kan ge hjälp mot stresshantering. Men man kan förstås prata med skolsköterska och kurator. Som vuxen kan man vända sig till privata kliniker och mottagningar.

Heli: Går man i skolan vänder man sig i första hand till skolkuratorn. Där kan man vid behov bli hänvisad vidare till specialister. Vårdcentraler och företagshälsovård brukar också ha personal som är utbildad i stresshantering.

Maria Holmin, SVT Text & Webb

• Tweet