Prioriteringar ska ge alla samma vård

Publicerad 27 april 2006 - 19:22 Uppdaterad 2 april 2007 - 14:33

Målet med Socialstyrelsens riktlinjer är att så långt möjligt ge patienter i landets olika delar samma vård. Samtidigt betonas att vården ska vara effektiv och att samhällets vårdresurser fördelas på bästa sätt.

Det är första gången som staten genom socialstyrelsen fastslår nationella riktlinjer för behandlingen av de tre vanligaste cancerformerna, bröstcancer, prostatacancer och cancer i tjocktarm och ändtarm.

Omfattande arbete
Arbetet med att lägga fast riktlinjer är en del i ett mer omfattande arbete kring prioriteringar i vården, som inleddes med en proposition våren 1997 och ett riksdagsbeslut samma år. Den tar sin utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) andra paragraf:

2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Lagen innehåller också en betydelsefull bestämmelse om att varje patient som vänder sig till sjukvården snarast ska få en medicinsk bedömning.

Tre etiska principer
De övergripande riktlinjerna för prioriteringarna inom vården bygger på tre etiska principer:
Människovärdesprincipen innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
Med behovs- och solidaritetsprincipen menas att resurserna i första hand bör fördelas till områden (resp verksamheter/individer) där behoven är störst.
Den tredje principen, kostnadseffektivitetsprincipen, innebär att man vid val mellan olika
åtgärder bör eftersträva "en rimlig relation" mellan kostnaderna och den effekt som de ger, mätt i hälsa och livskvalitet.

Har alltid gjorts
Prioriteringar har naturligtvis alltid gjorts inom vården. Det nya med riksdagsbeslutet 1997 om prioriteringar var den starka betoningen på vikten av öppenhet och insyn. I dagens förslag ligger också en stark betoning av utjämning av regionala skillnader.

-Cancerpatienterna i allmänhet är nog inte medvetna om att det är ganska stora regionala skillnader inom cancervården, säger enhetschef Christina Kärvinge till SVT.

-Det som riktlinjerna kommer att bidra till är ju att minska dessa regionala skillnader så att vi får tillgång till god cancervård oberoende av var vi bor i landet.

Utveckling kräver beslut
Socialstyrelsen pekar på flera faktorer som understryker behovet av prioriteringar. En är den allt snabbare medicinska utvecklingen. Nya metoder och tekniker, påpekar man, kan ibland spara in resurser, men vanligare är att de är kostnadskrävande.

Att vi lever allt längre medför också ökande och delvis förändrade krav på vården, vilket ställer den inför nya val. Det finns också ökande förväntningar från medborgarna/patienterna.

Socialstyrelsen menar också att det kan bli svårare att få personal till vården framöver, vilket också kan öka behovet av prioriteringar.

Svårgenomträngligt
Själva prioriteringslistan är ett för lekmannen ganska svårgenomtränligt dokument som vänder sig till de medicinska specialisterna.

Huvudprincipen är att dela in olika åtgärder i sådana som rekommenderas - så långt möjligt med inbördes rangordning - sådana som man bör avstå ifrån, och sådana där framför allt mer forskning krävs för ett senare ställningstagande.

Listan ska nu diskuteras inom Socialstyrelsen och sjukvården. I höst återkommer styrelsen med en slutlig utformning av riktlinjerna.

Riktlinjerna presenteras

• Tweet