Många frågor på barnavårdcentralerna

Publicerad 12 september 2006 - 17:24 Uppdaterad 12 september 2006 - 21:46

Hur mycket tid och vilken hjälp nya föräldrar och deras nyfödda barn får hos barnavårdcentralerna kan variera mycket beroende på var i landet man bor.

"Barnavårdscentralens uppgift är att tillsammans med föräldrarna arbeta för att barnen får den hälsovård de behöver för att växa" kan man läsa på BVC:s hemsida.

När Aktuellt undersöker situationen på barnavårdcentraler runt om landet vittnar många sköterskor om att trycket på BVC har ökat och att man därför inte hinner ge all den vård som man egentligen ska ge.

Antonia Reuter är verksamhetschef på Kungshöjds barnavårdcentral i Göteborg. Hon är en av de som upplever att pressen har ökat de senaste åren.

-Vårt uppdrag inom BVC har ökat men resurserna har inte ökat. För länge sedan ägnade vi oss åt mäta-vägaverksamhet och risken är att det är vad vi återgår till det om vi inte får mer tid till att utföra vårt uppdrag.

Psykosocialt arbete
I dag handlar en stor del av BVC:s åtaganden om psykosocialt arbete där sköterskorna ska stötta föräldrarna i sitt föräldraskap likväl som att ge dem råd i livsstilsfrågor och uppfostringsteorier.

-Vi har ett mycket stort förtroendekapital på BVC men det riskerar försvinna om vi inte har tid för att sitta ner och svara på föräldrarnas frågor.

När Aktuellet ringt runt till barnavårdcentraler på olika platser i landet svarar många av de tillfrågade att dagens föräldrar känner en osäkerhet inför föräldrarollen. Föräldrarnas besök vid BVC är fyllda med tidskrävande frågor.

-Vi lever i ett samhälle då vi hela tiden ställs inför en massa val och eftersom föräldrarna är mycket måna om att vara så goda föräldrar som möjligt så har de många frågor. Vilka blöjor är bäst? Är det bra att gå på yoga? Vilken barnmat är att föredra och så vidare.

Varierande problem
Några nedslag i landet visar att problemet är olika stora inom olika landsting.

De barnavårdcentraler som Aktuellt pratat med i storstäderna vittnar om mycket stor press. I Stockholm har BVC-sköterskorna ansvar för 150 nyfödda och i Göteborg är motsvarande siffra 120 spädbarn.

I Västmanland rapporteras att de flesta BVC-sköterskor upplever ett ökat tryck och att exempelvis hembesök därför har fått prioriteras bort.

I Dalarna har föräldrautbildningen fått reduceras och på vissa orter har läkarbesöken vid 5-årsålder fått bytas mot sjuksköterskebesök på grund av resursbrist.

I Västernorrlands län arbetar många distriktssköterskor med både barnhälsovård och hälso- och sjukvård för vuxna. Detta uppges ofta leda till en målkonflikt mellan barnhälsovårdens arbete och sjukvårdande insatser och när resurser saknas prioriteras sjukvårdens behov.

Bättre på vissa platser
I Hälsingland är tonen muntrare. Där säger man att BVC sluppit göra avkall på kontroller utan istället utvecklats en hel del.

I Gästrikland har BVC-sköterskorna i genomsnitt hand om 60 nyfödda per år och i Västerbottens län har de högst 80 spädbarn per sköterska.

Från Jämtland rapporteras att barnafödandet inte ökat så stort och att det därför inte finns någon tydlig trend att man från BVC:s sida måste avstå rutiner och kontroller för att hinna med.

"Större problem i städerna"
Antonia Reuter i Göteborg anser att problemet är större i de större städerna.

-Många väljer att bo kvar inne i stan även när de skaffat barn och vi kan till exempel se att BVC i central Göteborg har ett högre tryck än de i glesbygden runt omkring stan.

I nordöstra Skåne, där trycket är mycket högt, menar man att den förebyggande verksamheten många gånger trängs undan av den sjukvårdande behandlingen.

-Risken med det pressade arbetet är att vi inte kan lägga fokus på de föräldrar och barn som verkligen behöver stöd - vi hinner inte ens ta reda på vilka dessa mest behövande är.

• Tweet