De smittar matte och husse

...och smugglade djur är en stor risk

Publicerad 8 mars 2007 - 16:11 Uppdaterad 8 mars 2007 - 22:32

Sedan människorna började tämja kreatur för tusentals år sedan har djuren gett oss sällskap, föda och kläder. Men de har också gett oss pest, rabies och en rad andra sjukdomar.

Sjukdomar som smittar från djur till människor, zoonoser, kan smitta antingen direkt från djur till människa, via insekter som myggor eller genom livsmedel som kommer från djurvärlden.

-Den zoonos som vi får in flest rapporter om i Sverige är campylobakten som cirka 2.500 svenskar drabbas av varje år, säger Yvonne Andersson, Smittskyddsinstitutets chefsepidemiolog på zoonosområdet, till SVT Text & Webb.

Yvonne Andersson är en av medlemmarna i Zoonosrådet där representanter från flera myndigheter träffas och diskutera riskerna för att svenskar smittas av djursjukdomar och hur dessa risker kan minimeras.

-Vi vill inte få ett samhälle där människor är rädda för att umgås med djur, men då vissa av sjukdomarna är dödliga måste riskerna att drabbas av zoonoser uppmärksammas.

Ökad medvetenhet
Marianne Elvander, statsepizootolog vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt och medlem i Zoonosrådet, berättar att medvetenheten om zoonoser ökade i och med de utbrotten av fågelinfluensan som startade för tio år sedan.

-Sjukdomarna har ju funnits inom djurvärlden i flera hundra år men gruppen som har känt till dem har inte varit så stor.

Fågelinfluensan har på flera håll i världen smittat från fågel till människa och rädslan är fortfarande stor att en viruset ska leda till en världsomfattande pandemi.

Ett av de värsta exemplen på en sådan pandemie är digerdöden. Det som startade på 1300-talet med några pestsmittade råttor slutade med en sjukdom som snabbt spreds från människa till människa och resulterade i att 30-40 procent av Europas befolkning avled.

Hårda kontroller i Sverige
-Bakterier och virus är överlevnadsspecialister, säger Marianne Elvander.

Hon berättar att många sjukdomar är specifika för värddjurets art men att de ändå kan utgöra ett hot för andra arter i djurets närhet. Därför kan även människor smitta djur.

-Exempelvis tuberkulos kan smitta från människa till hundar, katter och kor.

-Med ökad hygien har vi fått bukt med många sjukdomar, berättar Marianne Elvander och tillägger att Sverige dessutom har hårda krav på att djur som kommer in i landet testas.

Smugglade djur en stor risk
Djur som smugglas in i landet undgår dock kontroller och utgör därför ett stor risk när det gäller spridningen av zoonoser.

-Man kan räkna med att nästan alla insmugglade ormar, sköldpaddor och ödlor som kommer till Sverige illegalt bär på salmonellasmitta eftersom smittan normalt ingår i deras flora, säger Yvonne Andersson.

Det finns också en betydande risk att hundar som smugglas in i landet bär på rabies eller rävens dvärgbandmask.

-Parasiten från bandmasken kan gå in i människokroppen och leda till en otäcksjukdom som på sikt är dödlig och även rabies är dödligt.

Smittsam bäste vän
Hundar kan sprida smitta till sina mattar och hussar men detta är inte så vanligt i Sverige.
-Nej folk skulle ju vara förfärligt sjuka om hundar och katter spred en massa zoonoser.

Marianne Elvander berättar dock att katter som har ätit salmonellasmittade småfåglar kan sprida smittan vidare till människor.

-Man ska i regel hålla sina husdjur borta från maten och arbetsytorna där man tillreder maten eftersom de annars lätt kan överföra smittan till husse och matte.

Anmälningsplikt
Flera av zoonoserna är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Den som misstänker att hon exempelvis drabbats av campylobacter, harpest, rabies eller salmonella måste besöka läkare och om läkare konstaterar smittan måste detta rapporteras till bl.a. Smittskyddsinstitutet.

Två ytterliggare sjukdomar som måste rapporteras är listeria och EHEC. Listeria kan drabba alla varmblodiga djur och bland annat leda till aborter. Människor smittas främst då de äter exempelvis ost som gjorts av opastöriserad ko- eller fårmjölk.

EHEC är en tarmbakterie som cirka 10 procent av den svenska nötboskapen bär på. Djuren blir sällan sjuka av den men människor som äter EHEC-smittat kött, dricker opastöriserad mjölk eller kommer i kontakt med avföring från kreaturen kan drabbas av blodiga diarréer och njurpåverkan som i värsta fall kan leda till döden.

För att minimera risken för att drabbas av sjukdomarna rekommenderas att man är noggrann med hygienen och undviker att äta rått kött och dricka opastöriserad mjölk.

Tove Hanell, SVT Text & Webb

• Tweet