Att leva med psykiska besvär

"Man kan gå på thairestaurang som alla andra"

Publicerad 9 mars 2007 - 18:05 Uppdaterad 9 mars 2007 - 22:18

Efter flera våldsdåd med dödlig utgång har psykiskt sjuka blivit synonymt med fara för många svenskar. Även om det finns patienter som kan vara farliga för sig själva och sin omgivning är det långt i från alla som är våldsamma.

-Medierna får det att låta som att alla psyksjuka är farliga, men så är det ju inte säger Lotta Klasén till SVT Text & Webb.

Hon har själv tidigare haft kontakt med psykiatrin vid sjukhuset Ryhov i Jönköping. I dag är hon informatör vid Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH:s, lokalförening i Jönköping.

Svårt att komma in
Lotta Klasén berättar att många psyksjuka hon kommer i kontakt med vittnar om att det är ett stort problemet att få plats på en klinik.

-Det är lång kö och man måste oftast vara mycket sjuk för att bli intagen. Under tiden som man står i kön kan de psykiska besvären öka.

När man sedan kommer till kliniken upplever många att det finns för lite personal.

-Jag tyckte själv att det var svårt att få tid att prata med någon, säger Lotta som hade kontakt med psykiatrin 1999.

Brister i bemötandet
Ett annat problem med att det finns för lite personal är att personkemin inte alltid stämmer mellan personal och patient, vilket kan leda till knepigheter i behandlingen.

-Man kan ju inte fungera med alla, säger Lotta.

Dessutom upplever vissa patienter att de inte alltid blir korrekt bemötta på de psykiatriska klinikerna.

-En kvinna i föreningen berättade om en manlig läkare som kom in i hennes rum, utan att knacka, när hon stod och bytte om. Hon sa till honom att han borde ha knackat och fick till svar: "hoppsan, vi är visst lite arga i dag".

-Men sedan är ju ingenting svart eller vitt och det är klart att relationerna till personalen varierar.

Bor med brottslingar
Relationerna till andra patienter på psykiatrikliniken beror mycket på vilken avdelning man vistas på, enligt Lotta.

-På de psykiska intensivvårdsavdelningarna finns det både de som sökt vård frivilligt och de som har blivit dömda till vård. Där kan vissa känna rädsla för andra patienter eller tycka att det är obehagligt och tänka: "oj här finns det ju brottslingar också".

Inom RSMH finns det många som vill få en uppdelning mellan den rättspsykiatriska vården och den frivilliga. Tydligare organisation och skilda budgetar skulle ge bättre psykvård för båda grupperna tror Lotta som i dag upplever att många som sökt vård frivilligt får stå tillbaka då mycket pengar och vårdplatser går till rättspsykiatrin.

Många nöjda
Från RSMH:s sida ser man att patienterna ofta upplever att den vård de fått ändå är bra.

-Många är nöjda men flera har efterlyst mer terapibehandlingar istället för att få medicin utskrivet.

Den många gånger ickeexisterande eftervården är det stora problemet enligt flera psyksjuka som RSMH har kontakt med.

-Det krävs mycket stora behov för att kommunen ska hjälpa till med exempelvis särskilda boenden med stöd då man skrivits ut från kliniken. För de som inte uppfyller de behoven kan det bli ett stort glapp att komma direkt från en behandlingen till ett eget boende som man kanske inte klarar av att sköta.

-Och just det här, med att inte klara av att sköta hemmet, är svårt för många friska att förstå, men det kan vara jättesvårt för en människa med ångest att hantera hem och ångest samtidigt, säger Lotta Klasén.

Stämplade och ifrågasatta
-Efter raden av våldsdåd som begåtts av psykiskt sjuka människor upplever många i vår förening att de stämplats som farliga och det blir ju en extra börda om man förutom sjukdomen måste stå ut med att folk är rädda för en.

Lotta berättar även om de som upplever att de blir ifrågasatta då deras psykiska funktionshinder inte syns. Det kan exempelvis handla om personer som sjukpensionerats på grund av sin sjukdom och får höra av sin omgivning att de ser tillräckligt friska ut för att arbeta.

-Då är det inte konstigt att folk drar sig tillbaka och håller sig för sig själva, men i föreningen försöker vi hitta på aktiviteter för att bryta isoleringen.

"Väldigt vanliga"
RSMH:s lokala förening i Jönköping har 135 medlemmar och bland medlemmarna finns ett antal som jobbar inom psykvården och andra som har anhöriga som är psykiskt sjuka.

-Vi försöker hitta på roliga saker tillsammans. Man kan till exempel gå på thairestaurang som alla andra, även om man är sjuk.

Mycket av föreningens verksamheten går ut på att få folk att slippa känna utanförskap och samtalt om sjukdomarna är inte så vanligt förekommande.

-Man måste inte prata om det hela tiden, man förstår varandra ändå, säger Lotta Klasén och tillägger:

-Vi är nog väldigt vanliga...

Tove Hanell, SVT Text & Webb

• Tweet