Självmordsbenägna får dålig vård

Publicerad 19 juli 2007 - 19:23 Uppdaterad 19 juli 2007 - 21:33

Det handlar om okunskap hos vårdpersonalen. Det saknas rutiner för självmordsriskbedömningar. Bristfällig dokumentation och samverkan mellan vårdenheterna. Socialstyrelsens rapport innehåller svidande kritik mot psykvården.

-Jag ser allvarligt på det eftersom det är en säkerhetsfråga. Patientens säkerhet har genom de här bristerna i rutinerna åsidosatts. Och det kan ha bidragit till att patienten har kunnat ta livet av sig, säger Helena Silfverhielm, som författat Socialstyrelsens rapport.

Ska rapporteras
Närmare 1.500 personer begår självmord i Sverige varje år. Det är tre gånger fler än de som dör i trafiken. Bland män i åldern 15-44 år är det den vanligaste dödsorsaken, medan det är den näst vanligaste hos kvinnor.

Sedan förra året är det lag på att alla de fall av självmord som inträffat i samband med att patienten har haft kontakt med vården ska anmälas till Socialstyrelsen.

Kunskapen måste återföras
Dagens rapport bygger på en granskning av 153 anmälda självmord som begicks i fjol.

Helena Silfverhielm -Det är extra viktigt att vården läser den här rapporten och tar till sig det som står och återför det till sin egen klinik, säger Helena Silfverhielm.

Bara 30 procent fick vårdplan
Enligt rapporten hade nästan hälften av patienterna gjort ett eller flera självmordsförsök innan det fullbordade självmordsförsöket. Ändå hade inte de flesta setts som självmordsbenägna. I hela 70 procent av fallen saknades en vårdplan.

Men trots detta är det, enligt Socialstyrelsen, något annat än extra resurser som vården behöver för att komma till rätta med problemen.

-Det här är någonting som vården har till uppgift att göra i dag så det ska inte krävas några extra resurser. Det skulle i så fall vara det resurstillskott man behöver för att förnya sina kunskaper på området, säger rapportförfattaren.

• Tweet