"Gärna ökade vårdresurser"

- men inte på bekostnad av den offentliga vården

Publicerad 24 oktober 2007 - 18:03 Uppdaterad 24 oktober 2007 - 21:32

Reaktionerna på beskedet att en privat sjukvårdsförsäkring för barn ska inrättas och att landets första privatfinansierade barnsjukhus ska öppna i Stockholm nästa år är blandade.

SVT Text & Webb ringde upp en av Sveriges främsta barndiabetesläkare och generalsekreteraren för Barncancerfonden för att få deras syn på hur privata barnsjukhus kommer att förändra vården för barn.

-Jag är positiv till ökade resurser för sjuka barn men jag tror att risken är stor att den privata barnsjukvården undergräver den offentligt finansierade vården.

Det säger Johnny Ludvigsson, professor i barn- och ungdomsmedicin med 37 års erfarenhet av arbete med barndiabetespatienter och ordförande i Barndiabetesfonden.

"Barndiabetes eftersatt i Stockholm"

Johnny Ludvigsson -Som barndiabetesläkare tycker jag att det är bra om Stockholm får ett nytt sjukhus som kan ta hand om barn med diabetes eftersom denna vård är eftersatt i Stockholm, vilket exempelvis syns i diabetesvårdens nationella kvalitetsindex.

-Men samtidigt som jag tycker att det är bra med ökade vårdresurser, finansierade på vilket sätt som helst, så tror jag att privatvården i förlängningen kommer att leda till nedskärningar i den offentliga vården, säger Ludvigsson, som själv är verksam vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Johnny Ludvigsson ser hellre att barnsjukvården finansieras som den gör i dag och han oroas för att endast de grupper som har det bäst ställt kommer att ha råd att teckna privata sjukvårdsförsäkringar för sina barn.

Vanligast med barndiabetes i Sverige
Diabetes hos barn är vanligare i Sverige och Finland än i något annat land i världen. Varje år får får cirka 700 barn i Sverige barndiabetes. Det är dubbelt så många som på 1970-talet.

-De som behöver de mesta resurserna är de som har det svårast psykosocialt. Det är barn i den här gruppen som ligger i rikszonen för komplikationer och problem i samband med barndiabetes och jag är rädd att deras föräldrar inte kommer att teckna den här typen av sjukvårdsförsäkring för sina barn.

Johnny Ludvigsson menar att det är möjligt att privat barnsjukvård behövs om inget görs åt de brister som finns i vården i dag men han oroas för en selektion som leder till att det skapas en speciell grupp som får den förmånligaste vården.

Litet underlag - liten erfarenhet
En bra barndiabetesverksamhet måste vara relativt stor, enligt Johnny Ludvigsson. För att bedriva en bra vård krävs inte bara diabetesläkare utan ett helt team med exempelvis dietister och kuratorer. Dessutom krävs ett stort patientunderlag.

-Har man för litet patientunderlag med få patienter i samma åldersgrupp, några sjuka 5-åringar och några sjuka 11-åringar, så får man inte tillräcklig erfarenhet.

Ingen förändring för barncancervården
Olle Björk, professor i barnonkologi och generalsekreterare i Barncancerfonden tror inte att privatfinansierad vård kommer att förändra situationen för landets cancersjuka barn vare sig negativt eller positivt.

Olle Björk -Inom vårt område, barncancervården, finns det i dag sex centra i landet med specialistkompetens. Jag kan inte se att något privat sjukhus kan bygga upp samma omfattande organisation för högspecialiserad vård med bl.a. strålning och kirurgi som krävs för att behandla barncancer.

Eftersom Olle Björk inte tror att privatsjukhusen kommer att inrikta sig på den högspecialiserade vården tror han inte heller att de privata vårdalternativen kommer att undergräva den offentligt finansierade vården.

300 barn får cancer årligen
Cirka 300 svenska barn under 18 år insjuknar varje år i cancer. Sjukdomarna var nästintill obotliga för 30 år sedan men i dag överlever tre fjärdedelar av barnen tack vare utvecklade vård- och behandlingsmetoder.

-I Sverige har vi i dag de bästa barncancerresultaten i hela Europa. Vården av cancersjuka barn fungerar bra och därför tror jag att barncancervården kommer att fortsätta på samma sätt. Sjuka barn måste helt enkel ha tillgång till högspecialiserad vård.

Olle Björk tror inte heller att snabbare hjälp vid privatsjukhus kommer att skapa en "gräddfil" för cancersjuka barn som snabbare remitteras vidare till högspecialiseradvård. Han understryker att Barncancerfonden inte ägnar sig åt vård utan forskning och familjestöd, men att han som läkare har erfarenheter från vården.

-Under mina 30 år i barncancervården har jag aldrig upplevt att något barn har blivit fördröjd i sin behandling för att de inte kommit in snabbt nog från barnkliniker och barnspecialister och jag tror inte att det kommer att bli så i framtiden heller.

Tove Hanell, SVT Text & Webb

• Tweet