Året då råvaror vägde tyngre än demokrati

Publicerad 21 december 2007 - 15:10 Uppdaterad 28 december 2007 - 19:30

2007 blev året då demokrati och mänskliga rättigheter verkade vara mindre värda än energi och råvaror. Och 2007 blev ett år med en värld i väntan.

Väntan - på nästa president i USA. Den nuvarande med lågt anseende, med ökad risk för terror världen runt fast han ledde ett krig mot just terrorn. Trots färre dödssiffror i Irak är läget både där, i Afghanistan och i Pakistan alarmerande.

Inte så att den demokratiskt dominerade kongressen lyckades med sin politik. Tvärtom, kongressen har sämre förtroende än presidenten. Och trots ledan vid kriget i Irak är det inte säkert att någon av presidentkandidaterna kan lova en snar fred.

Kompromisser krävs
Väntan - på resultat från de nystartade Mellanöstern-samtalen (för separat artikel, klicka här). USA visade för första gången på sju år ett aktivt intresse att föra samman parterna. Det gällde att reparera USA:s rykte i bland annat den muslimska världen.

Både de israeliska och de palestinska ledningarna är svaga. Det krävs stora kompromisser. USA och arabstaterna - som nu stödjer samtalen - måste TVINGA fram dem (om de vågar).

Men den palestinske presidenten Abbas styr bara över halva sitt område. Israel kräver att han ska stoppa terrorattacker även från Gaza, som han ju inte styr. Där styr Hamas. Hur kan han göra det?
Israels premiärminister Olmert ska stoppa utbyggnaden av Israels illegala s. k. bosättningar. Det kan han göra. Men det kan störta hans regering.

Terroroffensiver
Väntan - på hur läget utvecklas i Irak. Våldet minskade efter en kraftsatsning av USA. Men för hur länge? Läget i Pakistan ("världens farligaste land") förvärrades ständigt med Bhuttos död som kulmen, det kan bli (och är nästan redan) en ny terrorhärd. I Afghanistan ökade både al-Qaidas och talibanernas våld - och de vann allt mer terräng. Talibanerna tycktes förbereda en storoffensiv nästa år. Och al-Qaida började bygga celler i palestinska flyktingläger i Libanon.

Väntan - på om terrorn ska nå över till Europa från Nordafrika. Bombdåd i Algeriet i slutet av året tydde på att al-Qaida hade ett brofäste med målet att gå över Gibraltarsundet. Motsättningarna
i Frankrike kan bli ett sätt att bilda ett europeiskt al-Qaida.

Väntan - på hur världsekonomin utvecklar sig. Kommer kraschen?

Ryskt energihot
Väntan - på hur det blir med Kosovo efter årets strandade samtal. En ny stat kan utlösa oro och våld på Balkan under det nya året.

Den dystraste trenden var hur världens energi- och råvaruhunger devalverade värdet på demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi fick det in på knutarna. Rysslands energirikedomar stärkte Putins makt i hans halvdiktatur. Och han kan hota grannländer, ja, hela EU, med sitt energivapen.

Praktexemplet blev upproret mot diktaturen i Burma. Kina och världens största demokrati Indien ansågs ha kunnat påverka militärdiktaturen men gjorde det inte: Ländernas oljeintressen i Burma var viktigare.

Likaså i Darfur-krisen i Sudan som krävt minst 200.000 döda. Kinas oljeprogram i Sudan gjorde att man inte ville stöta sig med regimen där.

Nyupptäckt kontinent
Detta år blev Afrika plötsligt blivit en intressant kontinent. I åratal sågs det som en hopplös världsdel med korruption, våld, hel- och halvdiktatorer.

Men nu upptäcktes Afrikas råvarutillgångar - på nytt. Även här var Kina ledande. I sina stora industri- och biståndsprojekt ställde Kina knappast krav på mänskliga rättigheter eller miljö. Kina är därför en bekväm samarbetspartner för många tvivelaktiga makthavare i Afrika. (Nu ska inte väst skönmålas alltför mycket men där finns åtminstone starka opinioner i demokratifrågor.)

Och EU "upptäckte" plötsligt Afrika och höll ett hastigt sammankallat EU-toppmöte för att motverka Kinas offensiv. Också USA utmanas av Kina. Det kan bli en hård kamp om Afrikas naturtillgångar i framtiden.

Oljemakten
Väst har redan hållit diktaturer som Saudi-Arabien under armarna av rädsla att oljetillförseln stryps. (USA:s intresse att få fred i Palestina handlar också om oro för oljetillförseln.) Men nu utvidgas området där råvaror har högsta prioritet.

Kampen handlar också om religiöst och politiskt inflytande i olika råvaruzoner. Det shiitiska Iran håller på att bli en regional stormakt. Saudi-Arabien (och USA) fruktar att Iran får ett inflytande över de saudiska shiiter som bor nära de saudiska oljefälten. Dvs. världens oljetillförsel kan hotas.

Därför kan man se det nyvaknade intresset att lösa palestinafrågan som ett sätt att säkra energitillgångar. Ilskan i den muslimska världen över palestiniernas läge kan störta "väst"vänliga regimer - och sprida risken för al-Qaida-inspirerad terror världen över.

I sina memoarer skrev Alan Greenspan, tidigare chef för USA:s centralbank:

-Jag är ledsen över att det är politiskt obekvämt att tillstå vad alla vet: Att Irakkriget i högsta grad handlade om olja.

Att en ny värld med andra värderingar kan vara på väg tolkade den tyske (socialdemokratiske) utrikesministern Steinmeier så här:

- Europa omfattar bara en tiondel av världens befolkning. Europeiska värderingar och idéer slår inte igenom av sig själva i andra delar av världen på det sätt som var möjligt under tidigare perioder.

Inte bara Kina och Indien utan många råvarurika länder kräver nu självmedvetet en viktigare roll på världspolitikens arena, menade han.

Frågan för framtiden blir alltså: Blir den rollen del av ett spel där demokratiska värderingar mest ses som ett hinder för ekonomisk utveckling? Och: Får vi ett slags kallt krig om råvarutillgångar?

Kanske vet vi mer om ett år.

BO INGE ANDERSSON
utrikeskommentator Rapport/SVT

• Tweet