Kamp om makten i oljefälten runt Basra

Ett inbördeskrig i södra Irak

Publicerad 28 mars 2008 - 11:26 Uppdaterad 30 mars 2008 - 17:29

Ett inbördeskrig har i praktiken rasat i Irak den senaste veckorna.
Erbjudandet om vapenvila från milisledaren Muqtada al-Sadr kan troligen ses som ett försök att sätta press på den centrala, svaga regeringen i den maktkamp som pågår.

Striderna står nu mellan olika shiitiska grupper. Om de fortsätter kan president Bushs säkerhetsplan för Irak kollapsa. Den har hittills visat sjunkande dödssiffror. (Men de senaste dagarnas strider har plötsligt satt fokus på Irak-kriget igen i den amerikanska valrörelsen.)

Det som har hänt är också föreberedelser för en tid då USA lämnat landet och irakierna själva ska sköta säkerheten. Det gäller att hugga för sig.

Det som händer nu kan påverka hela Irak - och makten över oljan. (Se karta längst ner.)

På ena sidan står alltså den radikale religiöse ledaren al-Sadr och hans shiitiska milis, den s k Mahdi-armén. Hans parti har 30 av 275 mandat i parlamentet. Det tillhörde tidigare regeringen men har nu lämnat den.

Sju månaders vapenvila
I sju månader har Mahdi-armén iakttagit vapenvila som man själv utropat. Det är en viktig orsak till att våldet gått ned i Irak.

På andra sidan står, kort sagt, alla andra. (Eller rättare: Det finns rena kriminella gäng och även utbrytargruper ur Mahdi-armén som slåss mot regeringen, men huvudaktören på den ena sidan
är ändå al-Sadr.)

USA noterar belåtet att det är den irakiska armén som nu slåss mot Mahdi. Regeringen är dominerad av shiiter. Premiärminister al-Maliki har själv beordrat kampen mot Mahdi i Basra i södra Irak.

Shiiter mot shiiter
Premiärminister al-Maliki kan tacka al-Sadr för sin post. Men nu står shiiter mot shiiter. Inte bara i söder.

Striderna har spritt sig till Bagdad och miljonförorten Sadr City.

Och det oerhörda har hänt: Därifrån har Mahdi-milisen nu lyckats beskjuta de skyddade zonen där regering och många ambassader (bl a USA:s) finns.

Kamp om oljan i söder
Kampen handlar bl a om makten över oljefälten och den viktiga hamnen Basra i söder. Cirka 80 procent av Iraks oljekällor finns här.

Det började med en kamp mellan al-Sadrs Mahdi och en konkurrerande milis, Badr-milisen. Den är den beväpnade delen av ett annat av de dominerande shiitiska partierna, Iraks högsta islamiska råd (SIIC).

SIIC sitter i regeringen - och är lika starkt som al-Sadrs parti, 30 mandat.

Och det står klart att SIIC i regeringen stödjer president al-Malikis kamp mot al-Sadr. (al-Maliki tillhör det tredje största av de shiitiska partierna).

Britterna lämnade
I december i fjol lämnade de brittiska soldaterna hela södra Irak och drog sig tillbaka till en flygbas. Ett maktvakkum uppstod och ingen kunde stoppa striderna.

Därför kan det som skett i södra Irak vara ett obehagligt förebud om vad som kan ske när USA-trupperna börjar dra sig tillbaka. Det kan bli just det kaos som många befarade innan USA startade kriget.

Olja och politik
I denna shiitiska maktkamp handlar det både om olja och politik. Till hösten är det lokalval och detta är troligen också ett sätt att markera revir. al-Sadr tog inte de tidigare lokalvalen på allvar. Därför är han politiskt svag i oljeområdet.

USA har länge pressat på premiärminister al-Maliki och krävt att han skulle slå till mot de olika shiitiska miliserna. Detta är första gången han gör det. Tidigare har han inte vågat. Av rädsla för inbördes strider och för att det shiitiska blocket ska spricka.

Förut har maktkampen oftast rasat mellan de tre etniskt-religiösa blocken: Kurder, sunni-muslimer och shiiter har stridit om makten över oljan.

Nu bryts det ner till strider inom en av grupperna. Risken är att detta kan sätta hela det irakiska samhället i gungning.

För alla vakar över sina intressen, både när det gäller politik och ekonomi (olja och gas). Interna strider inom ett block kan få krafter i de andra blocken att också börja markera revir.

Var står Iran?
Den stora frågan är: Var står Iran, som hela tiden stött shiiterna. För en vecka sen träffades al-Maliki och Irans president Ahmadinejad. Har al-Maliki vågat slå till efter löften från Iran om ett stöd åt de shiiter, som är mot al-Sadr och Mahdi?

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT

• Tweet