Robert Wiström, SVT

Robert Wiström: "Budget i svårt läge"

Publicerad 15 april 2008 - 17:14 Uppdaterad 15 april 2008 - 21:50

"Jag är väldigt glad att jag inte är finansminister i dessa dagar", så kommenterar en tung bankekonom dagens budget.

För det ekonomiska läget är just nu är extremt svårbedömt, vilket också finansmister Anders Borg under dagen gång på gång betonat.

I budgeten tvingas han skriva ned prognoserna för tillväxten till 2,1 procent i år och blygsamma 1,8 procent nästa år. Det ska jämföras med 3 respektive 2,5 procent som kan räknade med så sent som i höstas. Dessutom tvingas han skriva upp prognoserna för arbetslösheten.

Trots det gör Anders Borg sitt bästa för att se ansvarstagande och optimistisk ut. För regeringen, som brottas med dåliga opinionssiffror är den vikande konjunkturen konstigt nog goda nyheter. Hittills har man tvingats hålla hårt i plånboken för att inte riskera att skapa överhettning med stigande inflation och högre räntor.

Framtiden osäker
Med lugnare fart kan man nu istället börja sprida reformer till väl valda grupper i samhället. Vilket enligt dagens budget är de allra flesta.

Problemet är bara att ingen i dagens läge vet var konjunkturen tar vägen. Vissa hävdar att det handlar om en tillfällig svacka, andra att kreditkrisen riskerar att skapa en global lågkonjunktur.
Den osäkerheten gör att finanspolitiken mest liknar balansgång på slak lina, det krävs inte stora svängningar för att man ska trilla av.

Många bedömare är kritiska till regeringens förmåga att möta konjunktursvängningarna.

Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, är en av dem. Han anklagar regeringen för dålig tajming, att man förstärker konjunkturkrafterna istället för att jämna ut dem. Enligt Fölster bedrev regeringen en alltför expansiv politik rekordåret 2007, då konjunkturen låg på topp. I år när kurvorna pekar nedåt håller man istället igen.

Risk för överhettning?
Nu finns risken att de reformer som presenteras i budgeten träder i kraft samtidigt som konjunkturen vänder upp igen 2009 och 2010. Enligt Borg handlar det om runt 20 miljarder i ofinansierade reformer. Det innebär enligt experterna förnyad risk för överhettning.

Men med ett budgetöverskott på runt 45 miljarder de närmsta åren är det svårt för en moderat finansminister att inte sänka skatterna, åtminstånde inte om man vill undvika alltför häftig kritik.
Det här sätter Riksbanken i en knepig situation. De flesta bedömare hade räknat med en räntesänkning senare i år. Men så sent som i går kom siffror från Statistiska centralbyrån, som visade att inflationen, trots avmattningen, fortfarande ligger på höga 3,4 procent - en bra bit över målet på två procent.

Det minskar sannolikheten för en räntesänkning rejält. Om de många löftena i budgeten blir sanning innebär det troligen en fortsatt ökning av priserna, vilket också regeringen räknar med.
Det innebär i sin tur att Riksbanken tvingas höja räntan och att de miljontals svenskar med lån får se sina skattesänkningar ätas upp av höjda lånekostnader.

Robert Wiström, ekonomireporter Rapport

• Tweet