Efter den turkiska lagändringen
Hot mot yttrandefriheten kvarstår
|
|
Publicerad 30 april 2008 - 10:47
Uppdaterad 30 april 2008 - 21:34
|
Ska ändringen av Turkiets ökända paragraf 301 i sttrafflagen ses som ett steg i rätt riktning? Kanske det. Men i försöken att blidka EU har man gjort ändring som uppvägs av att andra paragrafer kan användas för att förtrycka yttrandefriheten. Och även paragraf 301 kan i sin nya form vara ett utmärkt instrument för förtryck. Paragrafen har handlat om att hindra förolämpningar mot "den turkiska identiteten". Vad nu det är. Tala om folkmord en förolämpning

Protester i Hollywood mot folkmordet på armenierna. I Turkiet är det ett allvarligt brott.
Det innebär i alla fall att man inte - som en rad västliga historiker gör - får säga att turkarna var ansvariga för folkmordet 1915-16, när kanske 1,5 miljoner armenier slaktades. Inte heller får man kräva utvidgade rättigheter åt det kurdiska folket. Att tala om ett det existerar ett kurdiskt folk har varit att förolämpa "turkiskheten". Går runt i cirkel Nu ändras paragrafen. Nu handlar det om förbud att förolämpa den "turkiska nationen". Vad nu det innebär. Enligt justitieministern innebär det att man inte heller i fortsättningen ska få förolämpa "turkiskheten". Det verkar gå runt i en cirkel. Ändringen innebär att justitieministern måste godkänna ett åtal. Maximistraffet sänks från tre till två år. Det innebär att efter en fällande dom, kan samme domare upphäva straffet. Det finns alltså uppmjukningar. Men också utrymme för nationalistiska domares godtycke.
Premiärministern ändrade lagen. Alla foton: Scanpix
Förtryckslagar finns kvar Men kritiker påpekar att lagar ändå finns som kan förtrycka. Den engelskspråkiga ankaratidningen The New Anatolian Klicka här för länk visar den tragikomiska juridiska karusellen. Nationalistiska domare tillämpade först paragraferna 141 och 142. När de ändrades efter EU-påtryckningar tog man till en paragraf 7. Den ändrades, sen blev det paragraf 312, sen 159 - och nu 301. Det finns fler att tillgripa, menar tidningen. Åtal och mord Cirka 3000 har åtalats enligt paragraf 301 sen 2003. 750 har dömts. Bland annat nobelpristagaren Orhan Pamu Och den armeniske journalisten Hrvant Dink som mördades 2007 för att han vågade tala om det armenska folkmordet. 
Protester mot 301 och mordet på Dink.
Mycket handlar alltså om att försöka uppfylla EU:s krav på reformer inför ett EU-medlemskap som nu alltfler inom EU är tveksamma till. Och i Turkiet ökar nationalismen i besvikelsen över att inte bli accepterad av Europa.
Regeringens balansgång Samtidigt ska man säga att den turkiska regeringen under Tayyip Erdogans islamistiska går en balansgång. Den befinner sig i en kamp med det konservativa nationalistiska etablissemanget. Det ser sig som förvaltare och försvarare av den moderniserade stat som Kemal Atatürk byggde upp på 1920-talet. Efter bl a det armeniska massmordet. Staten skulle vara sekulär. Dvs. ingen statsapparaten skulle vara frikopplad från religion. Den skulle vara enhetsturkisk - alltså definierade man bort existensen av armenier och kurder. Bikinireklam förbjuden Och nu styr alltså det måttligt islamistiska AKP som fick 47 procent i de senaste valen. Motståndare finns i rättsväsendet, armén och byråkrati. De pekar på vad de menar är en smygande islamisering: rätt att bära huvudduk vid universiteten, strängare alkohollagar, förbud mot bikinireklam. 
Bikini-reklam har förbjudits.
Och den turkiske riksåklagaren meddelade i mars att regeringspartiet AKP skulle förbjudas. Så regeringen trängs från alla håll. Ändringen av paragraf 301 har knappast mindre möjligheterna för motståndarna att slå till mot yttrandefriheten.
Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT |