Analys av Stig Fredrikson:

Privata pensioner oroar amerikaner

Publicerad 26 april 2005 - 14:52 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:42

President Bush har utnämnt pensionsreformen till den allra viktigaste inrikespolitiska frågan under hans andra presidentperiod. Nu inleds Vita Husets kamp för att få politiskt stöd, först i senaten och sedan i hela kongressen.

Senatens finanskommitté håller den här veckan utfrågningar med experter inför den omröstning i utskottet som troligen blir av någon gång i sommar. Därefter går förslaget till hela senaten och sedan till representanthuset.
Utgången är inte given, trots att Bushs republikanska parti har majoritet i kongressens båda kamrar. Många kongressledamöter, också bland republikanerna, anses hellre lyssna på väljarna i sina hemstater - där motståndet mot pensionsreformen är utbrett - än till önskemålet från Vita Huset att rösta ja.

Turnerar för gräsrotsstöd
President Bush själv avslutar den här veckan sin omfattande turné ute i landet för att mobilisera gräsrotsstöd. Hans viktigaste argument är att det allmänna pensionssystemet i USA kommer att ha gjort slut på alla sina pengar år 2041 om inga reformer genomförs nu. Anledningen är främst befolkningsutvecklingen, med allt fler äldre som ska ha pension, och allt färre i yngre åldrar som kan arbeta ihop till systemet.

Den amerikanska "folkpensionen" Social Security infördes efter depressionen på 30-talet. För 45 miljoner amerikaner är pensionen idag en grundförsäkring som de har att leva på.
För att det ska finnas pengar i pensionskassan även i framtiden har Bush föreslagit att systemet ska delprivatiseras. Tanken är att amerikanerna ska få sätta av fyra procent av sin beskattningsbara inkomst till ett privat pensionskonto. Dessa pengar investeras i aktier och obligationer och skapar på så vis ekonomisk tillväxt, hävdar Vita Huset.

Privatiseringen oroar
Men många amerikaner känner oro inför tanken att deras pensionspengar ska investeras på börsen och låter sig inte övertygas om att börsen, som går upp och ned, är en tryggare garant för framtida pensioner än det nuvarande systemet.
Bush har svarat med att försäkra att de som är över 55 år idag, över huvud taget inte berörs och att det föreslagna systemet verkligen blir lönsammare för dem som idag är i 20-årsåldern och alltså går i pension den dag då systemet riskerar att bli bankrutt.

Men det är uppenbart att själva ordet privatisering av pensionssystemet oroar även många Bush-väljare. Därför har Vita Huset på senare tid allt mer börjat tala om "personliga konton" i stället för privata.
Demokraterna i kongressen har svarat att det inte hjälper, det handlar trots allt om en privatisering av en del av pensionssystemet som alltför många väljare inte vill ha.

Därför kommer det under de närmaste månaderna att bli en intensiv politisk kohandel i kongressen. Den kan sluta med att president Bush tvingas dra tillbaka sitt förslag om privata pensionskonton, i utbyte mot att han ändå får igenom en historisk reform av Social Security-systemet som i stället finansieras med en kombination av höjda skatter, höjd pensionsålder och lägre pensioner i de högre inkomstskikten.

Stig Fredrikson, utrikeskommentator Aktuellt