David Oscarsson:

Politiska spänningar efter EU:s utvidgning

Det var fyrverkerier och champagne när tio europeiska länder blev medlemmar i den Europeiska unionen den 1 maj 2004. Ett år efteråt kan man konstatera att utvidgningen blivit ekonomiskt lyckosam för de nya länderna men också medfört politiska spänningar som hotar EU-projektet.

Trots att de nya EU-länderna redan var integrerade med Västeuropa, fick deras ekonomier extra fart av medlemskapet. De baltiska tigrarna får i år en BNP-tillväxt på 6-7 procent och de centraleuropeiska länderna tillsammans med Cypern växer med 4-5 procent. Undantaget är lilleputtlandet Malta som med 1,7 procent knappt ligger över snittet för de gamla EU-länderna på 1,6 procent

- Utvidgningen är en ekonomisk succé, skriver chefsekonomen Katinka Barysch på tankesmedjan Centre for European Reform.

Välståndet ojämnt fördelat
Men välståndet är ojämnt fördelad. Ett drastiskt exempel är att det i Polen skiljer flera centimeter i längd mellan pojkar från staden och från landet. Stora grupper i länderna är besvikna över att deras förhoppningar inte infriats. Var tredje polack skulle idag rösta på ett EU-kritiskt parti.

De flesta gamla EU-länderna införde övergångsregler för att minska invandringen från de fattigare länderna i Centraleuropa. Sverige lämnade gränserna öppna men det har hittills inte blivit någon anstormning av människor på jakt efter bättre betalda arbeten. Invandringen från de nya EU-länderna dubblades till 4.000 personer (mer än hälften polacker), men utgör en liten del av Sveriges totala invandring på 62.000.

Blockad mot byggföretag
Rädslan för lönedumpning ledde i höstas till att Byggnadsarbetareförbundet satte ett lettiskt företag som byggde en skola i Vaxholm i blockad. Arbetsdomstolen beslutade att facket hade rätt att tvinga företaget att betala kollektivavtalets minimilöner men EG-domstolen kan komma att överpröva beslutet. I Tyskland har konkurrens från polska charkuteriarbetare gjort att den röd-gröna regeringen vill lagstifta om minimilöner.

De stora löneskillnaderna mellan öst och väst bidrog också till att EU-kommissionen tvingades dra tillbaka sitt tjänstedirektiv, som skulle göra det möjligt för tjänsteföretag att arbeta fritt inom unionen. Mest kritiskt var Frankrike, där utvidgningen aldrig varit populär. Det faktum att den fortsätter med Bulgarien, Rumänien och Kroatien ? med Turkiet bultande på dörren ? är en viktig anledning till de normalt EU-vänliga fransmännen i en folkomröstning den 29 maj väntas rösta nej till EU:s nya grundlagsfördrag.

Ett nej skulle betyda att EU saknar regler för hur unionen ska styras i framtiden. Den politiska krisen av utvidgningen infaller i så fall ett drygt år efter att den genomfördes.

David Oscarsson, utrikesreporter

• Tweet