Saad Hariri, son till den mördade Rafik Hariri, är en av kandidaterna i söndagens libanesiska val.

Analys av Stig Fredrikson:

Oppositionen riskerar sönderfalla

Publicerad 26 maj 2005 - 13:36 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:41

Den pro-syriska dominansen är på väg ut ur Libanons parlament. Men trots enigheten om att landet skulle befrias från Syriens dominans har oppositionen nu återigen splittrats, skriver Aktuellts utrikeskommentator Stig Fredrikson i en analys inför söndagens val.

När Libanons invånare går till parlamentsval på söndag, inleds en komplicerad politisk process vars utgång idag inte går att förutse.
Valet hålls i fyra omgångar och avslutas inte förrän den 19 juni. Det gäller 128 platser i Libanons parlament. Det gamla parlamentet har haft en klart pro-syrisk dominans, och nästan det enda som går att fastslå på förhand, är att den dominansen kommer att försvinna.

Detta är nämligen det första valet i Libanon på trettio år utan en mäktig syrisk närvaro i landet. Och det var mordet på förre premiärministern Rafik Hariri i februari i år som blev startskottet till den libanesiska frigörelsen från Syrien.

Syrien tvingades till reträtt
Skulden för bilbomben som dödade Hariri och ytterligare 17 människor lades av många libaneser på den syriska säkerhetstjänsten.
Den syriska regeringen har förnekat all inblandning, men i Libanon föddes en stark folklig rörelse som under parollen "Syrien ut ur Libanon" tvingade fram en fullständig syrisk reträtt.

Mordet på Hariri åstadkom en ovanlig politisk samling i Libanon. Men nu när parlamentsvalet inleds, har den anti-syriska oppositionen splittrats igen. Åter riskerar libanesisk politik att sönderfalla efter religiösa och etniska gränslinjer.

Bristen på uppgörelse med det förflutna, alltså med de ansvariga på olika håll för det fruktansvärda inbördeskriget 1975-1990, gör sig på nytt påmind i den här valrörelsen, och en del bedömare frågar sig om Libanons ansvariga politiker ska lyckas ta itu med landets stora problem på egen hand nu när syrierna är borta.

"Hos många libaneser väcker det oro för att hat och politisk fiendskap från inbördeskriget ska blossa upp igen"
-- Framför allt är det den 70-årige före detta generalen Michel Aoun som har åstadkommit politisk oro. Aoun återvände nyligen till Libanon efter fjorton år i landsflykt i Paris.
Under inbördeskriget ledde han en kristen armé men fick ge upp inför Syriens militära styrka.

Oro för hat och fiendskap
Nu leder Michel Aoun Libanons kristna maroniter, och han gör ingen hemlighet av att han efter parlamentsvalet tänker utmana den pro-syriske presidenten Emile Lahoud och själv försöka bli president. I Libanons komplicerade regelverk för maktfördelningen mellan kristna och muslimer ska presidenten vara kristen.

Efter hemkomsten till Libanon försökte Aoun först att åstadkomma en anti-syrisk valallians med Libanons sunnimuslimer och med druserna. Men nu går var och en till val var för sig. Sunnimuslimerna leds av Saad Hariri, son till den mördade fd premiärministern, och drusernas ledare är den legendariske klanhövdingen Walid Jumblatt som kallar sig socialist.
Häromdagen konstaterade general Aoun att "vi kunde inte enas så nu får det libanesiska folket fälla avgörandet mellan oss".

Hos många libaneser väcker det oro för att hat och politisk fiendskap från inbördeskriget ska blossa upp igen innan Libanon får en ny regering.

Hizbollah vägrar avväpning
Dessutom måste varje ny regering ta itu med frågan vad som ska hända med den shiamuslimska rörelsen Hizbollah i Libanon. När den syriska armén och säkerhetstjänsten reste hem, innebar det att ett krav från ett enhälligt säkerhetsråd i FN uppfylldes. Men enligt FN-resolutionen ska också alla väpnade milisgrupper i Libanon avväpnas, för att inbördeskriget ska kunna sägas vara definitivt avslutat.

Hizbollah är utan tvekan den militärt starkaste milisgruppen, men rörelsens ledare har klart och tydligt sagt att man kommer att slåss mot alla försök att ta ifrån Hizbollah deras vapen.
Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah sa häromdagen att rörelsens vapen är till "för att försvara Libanon" mot fienden Israel och tillade att Hizbollah bland annat förfogar över 12.000 raketer som kan skjutas mot mål i norra Israel.

Gamla aktörer dominerar valet
Hizbollah i Libanon försöker också stärka sin politiska ställning och ställer upp med egna kandidater i parlamentsvalet. En del bedömare anser att Hizbollah kommer att agera som politiska ombud för Syrien nu när den direkta syriska närvaron i Libanon har upphört.

Det är de gamla politiska spelarna från inbördeskriget som dominerar valkampanjen inför parlamentsvalet på söndag. Det bådar inte gott för utsikterna att uppnå den politiska inhemska samling som Libanon skulle behöva, nu när landet har gjort sig kvitt den syriska dominansen.

Stig Fredrikson, utrikeskommentator Aktuellt