Aktuellts Mats Knutson kommenterar

Minskad arbetslöshet huvudmål i budgeten

Socialdemokraterna kan inte gå till val med en hög öppen arbetslöshet. Det har statsminister Göran Persson sagt vid flera tillfällen och förslaget till statsbudget ser ut därefter.

55.000 platser
Huvudsyftet med budgeten är att minska den öppna arbetslösheten. Ett stort paket med utbildningspraktik, nya statliga jobb och s k plusjobb ute i kommunerna omfattar totalt 55.000 platser. Till detta kommer 10.000 friårsplatser.

Regeringen räknar i budgeten med att den öppna arbetslösheten nästa år minskar till 4,8 % och det beror i huvudsak just på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den reguljära sysselsättningsgraden, dvs riktiga jobb inom privat och offentlig sektor, har fallit de senaste fem åren och i budgeten finns inga beräkningar som visar att den håller på att vända upp igen.

Kontroversiell kritik
"Det här är inte ett sysselsättningspaket utan en ganska kraftig uppblåsning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder", säger Göran Zettergren, enhetschef för statliga Konjunkturinstitutets avdelning för arbetsmarknad och prisbildning till TT idag.

Kontroversiell kritik eftersom den i allt väsentligt stämmer överens med den borgerliga oppositionens kritik mot regeringens budget.

Tillfällig finansiering
Risken är också att de 20.000 plus-jobben som planeras runt om i landets kommuner kommer att tränga undan riktiga anställningar. Det här resonemanget bygger på föreställningen att varför ska en kommun göra en reguljär anställning när man får 100 % av lönen betald av staten om man i stället gör anställningen i form av ett s k plus-jobb.

Finansieringen av plus-jobben är dessutom tillfällig. I två år har regeringen förbundit sig att finansiera plus-jobben, över valet alltså. Därefter tar finansieringen slut. I stället höjs de vanliga statsbidragen till kommunerna, men de pengarna får kommunerna själva bestämma vad de ska använda till.

Med all sannolikhet kommer det att leda till att en betydande del av plus-jobben försvinner. Hur många är oklart. I budgeten gör regeringen t ex själv bedömningen att sysselsättningen i kommunerna faller med 4.000 jobb när finansieringen av plus-jobben tar slut.

Förbättringar för barnfamiljer
Samtidigt innehåller budgeten en rad förbättringar för barnfamiljerna. Det handlar framför allt om höjda barnbidrag och höjd ersättning i föräldraförsäkringen. För en familj med tre barn höjs exempelvis barnbidraget med 500 kr i månaden.

Också ersättningen i sjukförsäkringen höjs kraftigt nästa år för personer i högre inkomstskikt. Höjningen innebär att de stora vinnarna på regeringens budget faktiskt inte är de som har arbete utan långtidssjukskrivna som tjänar runt 30.000 kr i månaden. De får en rejält höjd sjukpenning.

Ofinansierade ökningar
En annan kritik som kan riktas mot budgeten är att de utgiftsökningar som regeringen och samarbetspartierna föreslår är ofinansierade. Ökade skatteintäkter, indragningar från statliga myndigheter och minskade kostnader för sjukskrivningarna, är det som ska betala de här utgiftsökningarna. Men både de ökade skatteintäkterna och indragningarna från myndigheterna måste betraktas som högst tillfälliga inkomstförstärkningar för staten.

Risken är alltså att när konjunkturen viker står staten kvar med de nya permanenta utgiftsökningarna, medan inkomsterna faller. Utgångläget för att klara nästa konjunkturnedgång försämras alltså.

Målet naggas i kanten
Dessutom, genom att försvaga budgeten misslyckas regeringen än en gång med att nå det fastställda målet om ett överskott på 2 % i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel.

Det blir i stället 1,4 %, i huvudsak beroende på överskott i pensionssystemet, pengar som ska användas vid de stora pensionsavgångarna framöver. Genom att nagga överskottsmålet i kanten försämras alltså statens möjligheter att på sikt säkra pensionerna till en åldrande befolkning.

MATS KNUTSON,
inrikespolitisk kommentator