Bankeryd i augusti - när alla var ense

Oenighet blottläggs

Skärpta moderatkrav kan ge regeringen draghjälp

Publicerad 27 september 2005 - 18:58
Uppdaterad 27 september 2005 - 19:22

Moderaternas utspel om a-kassan och sjukförsäkringen öppnar för kritik från socialdemokraterna att den borgerliga alliansen är splittrad och att en borgerlig regering kommer att driva igenom försämringar som innebär ett systemskifte i Sverige, skriver Aktuellts Mats Knutson i en analys.

Vill gå vidare
Knappt har bläcket hunnit torka i uppgörelsen från Bankeryd förrän moderaterna lanserar nya kontroversiella besparingar. Det handlar både om sänkta ersättningsnivåer och om hårdare kontroll av arbetslösa och sjukskrivna - frågor som omfattades av Bankerydsuppgörelsen, men där moderaterna alltså nu vill gå vidare,
trots att bara knappt en månad har gått sedan de borgerliga partiledarna träffades hemma hos kd-ledaren Göran Hägglund i Bankeryd.

Kommer att påverka debatten
Moderaternas utspel rymmer flera olika aspekter som kommer att påverka den politiska debatten framöver.

Den första är att moderaterna nu återigen aktivt driver att ersättningen i sjukförsäkringen ska sänkas. Tidigare har partiet krävt en sänkning till 65 procents ersättning i ett andra steg, men som bekant gjorde de borgerliga partierna i Bankeryd den 31 augusti upp om att bibehålla 80 procents ersättning.

I stället skulle SGI:n göras om. SGI står för sjukpenninggrundande inkomst, och bestämmer hur den inkomst ska beräknas som sjukersättningen är baserad på. Den ska enligt uppgörelsen bli historiskt beräknad, vilket innebär en indirekt sänkning av ersättningen.

Skeptiska alliansbröder
Samtidigt innebar överenskommelsen i Bankeryd en öppning för att senare under nästa mandatperiod vidta ytterligare åtgärder, t ex sänkt ersättningsnivå. Det här skulle kunna bli aktuellt om t ex de föreslagna skärpningarna av kontrollen inte gav tillräckliga besparingar.

Men när knappt än en månad gått sedan Bankerydmötet väljer alltså moderaterna ändå att lansera just ett sådant förslag. Därmed blottläggs på nytt oenigheten inom den borgerliga alliansen i den här frågan. Inte bara folkpartiet säger blankt nej, också centerpartiet och kristdemokraterna är öppet skeptiska.

Öppnar för kritik
Det öppnar återigen för kritik från socialdemokraterna att den borgerliga alliansen är splittrad och det ger regeringen vatten på sin kvarn att en borgerlig regering kommer att driva igenom försämringar av sjukförsäkringen och a-kassan som innebär ett systemskifte i Sverige.

Frågan är om de borgerliga har möjlighet att vinna en sådan debatt i valrörelsen, med tanke på att deras nedskärningsförslag kommer att ställas mot optimistiska regeringsreformer som innebär kraftigt höjda ersättningstak både i sjukförsäkringen och a-kassan.

Även om många väljare nog innerst inne undrar hur allt det här ska betalas i sämre tider, kan nog ändå allas längtan efter trygghet innebära att socialdemokraternas förslag känns aptitligare än de borgerligas beska åtgärder.

Fälla hotar Reinfeldt
Moderatledaren Fredrik Reinfeldts nya utspel som återigen kretsar kring ersättningsnivåer i socialförsäkringarna kan också bli en personlig fälla för honom. Hans företrädare på partiledarposten Bo Lundgren anklagades efter några år för att bara rabbla skattesatser. Fortsätter Reinfeldt som hittills kan han komma att bli ihågkommen som politikern som bara rabblade procentsatser i socialförsäkringssystemen.

Moderaterna kräver också skärpningar i kontrollsystemen av a-kassan och sjukförsärkingen. Bland annat handlar det om att en arbetslös som inte är tillräckligt aktiv i sitt arbetssökande ska kunna straffas med indragen a-kassa. Dessa regler finns för övrigt redan idag, men tillämpas inte, enligt moderaterna.

Kan få större betydelse
Ett annat förslag, som kan få större betydelse för arbetsmarknaden om en borgerlig regering tillträder, är att moderaterna vill ha en förändring av när arbetslösa ska kunna tvingas ta ett jobb. Idag säger reglerna att den som är arbetslös måste ta ett jobb om lönen är 90 procent av a-kassan.

Moderaterna vill skärpa detta krav så att den arbetslöse ska tvingas ta en anställning där lönen bara utgör 80 procent av a-kassan. Detta ska dessutom ses i ljuset av att den borgerliga alliansen gjort upp om sänkt ersättning i a-kassan jämfört med dagens system. Enligt de borgerliga partiernas överenskommelse ska a-kassan sänkas till 70 procent av lönen efter 200 dagar.

Socialdemokraterna får vad de önskat
Alla dessa förslag innebär att socialdemokraterna nu fått den konfliktyta med de borgerliga partierna som de länge efterlängtat. Därför lanserar regeringen nu sina förslag om höjda ersättningar för att ställa dessa mot de borgerliga partiernas skärpningar.

Samtidigt finns i moderaternas utspel en paradox. Den skärpta kontrollen av sjuka och arbetslösa ska, om den ger resultat, kunna leda till en omprövning av det mest kritiserade beslutet från Bankeryd. Nämligen det att en som varit arbetslös i mer än 300 dagar bara ska få 5 000 kr i ersättning efter skatt.

Nu är alltså moderaternas besked att detta kan ses över om det visar sig att den skärpta kontrollen mot "fusk och överutnyttjande" av systemen blir framgångsrik. Detta kan vara ett första steg mot en mer allmän reträtt i den här frågan, om det blir så återstår att se, ett svar kan komma redan den 5 oktober när de borgerliga partierna ska presentera sina motioner med anledning av regeringens förslag till statsbudget.

MATS KNUTSON,
inrikespolitisk kommentator

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.