Omfattande socialiseringar av svenska företag, både av stat, kommun och landsting samt där de anställda gemensamt tar över ägandet och driften av företagen. I dokumentet skrivs tydligt ut att ambitionen bör vara "att föra över så mycket som möjligt av produktionsmedlen till gemensamma former".
Dessutom skriver arbetsgruppen: "Det mest långtgående och det som egentligen innebär demokrati på arbetsplatserna är att arbetarna tar över de större företagen, dvs företagen blir samhällsägda eller arbetarägda".
För att staten ska föregå med gott exempel föreslår vänsterpartisterna att försök ska inledas där just de statliga bolagen "styrs av de anställda".
Vilka företag är det då som ska vara samhällsägda enligt vänsterpartiet? Ja, en majoritet, heter det i rapporten. Bland annat formuleras det så här:
"Det innebär till exempel att det bör finnas ett nationellt. statligt ansvar, för verksamheter som utgör en finansiell basstruktur i ekonomin (demokratiskt ägd bank- och kreditsektor samt demokratiskt ägd börs), för infrastruktur inom transport, kommunikation, energiförsörjning och för läkemedel samt för en medial basstruktur (Public Service). Det är också av vikt att staten bland annat genom sitt ägande kan ha den avgörande kontrollen över naturresurser av strategisk betydelse."
Skatten för både individer och bolag bör höjas. Pengarna ska användas för att bygga ut den offentliga sektorn. 200 000 nya jobb i offentlig sektor ska skapas de närmaste åren. I rapporten heter det: "Vi menar att skatterna både kan höjas och breddas i takt med att ekonomin utvecklas i mer samhällelig riktning." Progressiviteten i skattesystemet bör också öka.
Arvs- och gåvoskatten bör återinföras
En skatt på internationella valutatransaktioner bör införas.
Rapporten underkänner också det av många utpekade sambandet mellan utveckling i det privata näringslivet och möjlighet att fördela välstånd i samhället. Tvärtom är det bra för den ekonomiska utvecklingen om det privata näringslivet minskar, enligt rapporten:
"Det är samhällsekonomiskt slöseri att lägga fler av de nya arbetade timmarna i den privata sektorn än i den offentliga. Vi behöver varje arbetad timme vi kan avvara till investeringar i offentlig verksamhet, till en förkortning av arbetsdagen, för resurser till feministiska reformer som ökar jämlikheten och sätter fart på produktionen. Minskar man den privata sektorns del av BNP låter man den rationalisera sig själv, så att den blir bättre anpassad till samhällets behov."