ETA:s beslut inte helt oväntat

Publicerad 22 mars 2006 - 16:50 Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:54

ETA:s beslut om eldupphör är inte helt oväntat, med tanke på att rörelsen kraftigt har försvagats de senaste åren. Erfarenheten från tidigare vapenvilor manar till viss försiktighet eftersom ETA har brutit sina löften när det har passat.

Mycket talar dock för att det denna gång verkligen handlar om "ett permament eldupphör", precis som ETA skriver i sitt uttalande.

I så fall är förklaringen att ETA-ledningen har låtit sig övertygas om att man har mer att vinna på att kämpa för sina mål med politiska medel, och inte genom terror och mord. Sedan ETA bildades 1959, på Francos tid, har rörelsen mördat mer än 850 människor i olika attentat.

Författningen ifrågasatt
ETA:s beslut kommer vid en tidpunkt då Spaniens demokratiska författning från 1978 är mer ifrågasatt än på många år. Framför allt är det utmaningen från Katalonien som har vållat premiärminister Zapateros socialistiska regering stora problem.

Katalonien vill gå så långt mot ökat självstyre att Zapateros politiska motståndare har anklagat honom för att tillåta att själva enheten i den spanska statsbildningen äventyras. Zapatero har dock hittills manövrerat skickligt mellan dem som vill bryta loss Katalonien och dem som vill ta till hårda tag mot självständighetsivrarna.

Annan attityd mot ETA
Mot ETA:s separatister har han intagit en delvis annan attityd än den föregående konservativa regeringen Aznar. Partido Popular-regeringen under Aznar stod för en konsekvant hård och kompromisslös linje gentemot ETA. Som oppositionsledare utsattes José Maria Aznar 1995 för ett mycket allvarligt ETA-attentat. Han undgick att dödas av en bilbomb bara tack vare bilens bepansring.

När de blodiga attentaten i Madrid i mars 2004 krävde 191 pendeltågsresenärers liv, pekade premiärminister Aznar omedelbart ut ETA som skyldigt. Men spåren pekade snart mot islamistiska terrorister och en koppling till Spaniens deltagande på USA:s och Storbritanniens sida i Irakkriget.

Parlamentsvalet som hölls strax efter terrorattackerna, medförde att den konservativa regeringen förlorade och att socialisterna med José Luis Rodriguez Zapatero i ledningen kom till makten.

ETA har vägrat fredssamtal
Zapatero fick stöd i parlamentet - men Partido Popular röstade emot - för ett förslag om att inleda fredssamtal med ETA, under förutsättning att ETA gick med på att lägga ned vapnen. Det har dock ETA fram till nu vägrat, och bomber har sprängts som vanligt under det senaste året, men med enbart materiell förstörelse som resultat.

Regeringen Zapatero har samtidigt uttryckt sig optimistiskt om att en vapenvila skulle vara på gång, och i Spanien har bedömare antagit att kontakter mellan regeringen och ETA har förekommit, trots att ETA inte förrän nu uppfyller kravet om ett permanent eldupphör.

Långtgående självstyre
Spaniens 17 regioner har redan idag ett långtgående självstyre. Men premiärminister Zapatero har öppnat för att ge regionerna ännu mer makt, och längst vill alltså Katalonien och Baskien gå.

ETA:s beslut att lägga ned vapnen nu kommer att tolkas som en framgång för premiärminister Zapateros förhandlingsinvit. ETA vill nu testa i förhandlingar hur långt centralregeringen i Madrid är redo att sträcka sig för att ge baskerna ytterligare självstyre.

Skeptikerna säger att ETA:s vapenvilor aldrig har hållit särskilt länge tidigare. Den spanska regeringens budskap till ETA är naturligtvis att skulle några nya bombdåd inträffa, då är det slut med förhandlandet.

Stig Fredrikson, utrikeskommentator SVT

• Tweet