Mats Knutson om KU:s kritik mot regeringen:
En naturlig slutpunkt för tsunamidebatten
|
|
Publicerad 30 mars 2006 - 15:21
Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:54
|
Konstitutionsutskottets granskningsbetänkande om flodvågskatastrofen bildar den naturliga slutpunkten för den politiska debatt om regeringen ifrågasatta agerande som pågått i praktiken oavbrutet sedan annandag jul 2004 då tsunamin svepte in över stränderna i Asien. "För Freivalds blev kritiken för hanteringen av flodvågskatastrofen ett ok hon tvingades bära fram till sin avgång"
Redan efter några dagar inledde den borgerliga oppositionen sin kritik mot framför allt statsminister Göran Persson och hans utrikesminister Laila Freivalds. För Freivalds blev kritiken för hanteringen av flodvågskatastrofen ett ok hon tvingades bära fram till sin avgång. Hennes svaga politiska ställning gjorde det också enklare för oppositionen att angripa henne. I KU:s granskningsbetänkande kritiseras sex ministrar. Tuffast är kritiken mot utrikesministern, men också statsministern får uppseendeväckande hård kritik. Ändå höjs inga röster i dag för en misstroendeförklaring mot honom. Förklaringen är enkel. Utan miljöpartiets stöd vore en sådan misstroendeomröstning dömd att misslyckas för oppositionen och Göran Persson skulle framstå som den segrande parten. De borgerliga partierna å andra sidan skulle riskera att framstå som simpla partitaktiker, angelägna att exploatera den tragiska flodvågskatastrofen för politiska poänger. Därför har de borgerliga partierna enats om att låta bli att driva misstroendefrågan. Laila Freivalds har redan avgått, i huvudsak på grund av den omöjliga position hon hamnade i efter kritiken om flodvågskatastrofen. Visst var det hennes hantering av webbföretaget och muhammed-bilderna som utlöste hennes avgång, men den viktigaste orsaken var hennes agerande efter tsunamin. "I och med Freivalds avgång löstes knutarna upp i riksdagen"
I och med hennes avgång löstes knutarna upp i riksdagen. Miljöpartiet släppte frågan om en misstroendeomröstning och rättade åter in sig i regeringsalliansens led. Därmed fanns inte längre någon majoritet i riksdagen för en misstroendeförklaring och statsministern kunde andas ut. För socialdemokraterna blev det nu politiskt möjligt att acceptera ett granskningsbetänkande med kritik mot sex socialdemokratiska ministrar. Dessutom insåg ledande socialdemokrater att det skulle framstå som näst intill löjligt om de inte vågade kritisera regeringen för de brister som flodvågskommissionen pekat ut redan i december. De borgerliga partierna hoppas nu att diskussionen kring flodvågen ska leva kvar in i valrörelsen som ett bevis på vad de menar är regeringens inkompetens och oförmåga att hantera svåra kriser. Socialdemokraterna å andra sidan hoppas att frågan successivt ska försvinna ur väljarnas medvetande och vara bortglömd när valdagen är här.
MATS KNUTSON inrikespolitisk kommentator |