Fem snabba budgetfrågor till Mats Knutson

"Undantag och överraskningar"

Publicerad 16 oktober 2006 - 19:21 Uppdaterad 16 oktober 2006 - 20:06

I dag presenterade finansminister Anders Borg den borgerliga regeringens första budget. Sänkta skatter och jobbåtgärder står i centrum. Vem vinner och vem förlorar på budgeten? Har regeringen hållt sin löften från valmanifestet? Aktuellts inrikespolitiske kommentator Mats Knutson svarar på fem korta frågor om budgeten.

• Vilka är vinnarna?
Mats Knutson: Vinnarna med regeringens budget är de som har ett jobb, de som har hyggliga inkomster, men också de med stora förmögenheter, som först får halverad och senare helt avskaffad förmögenhetsskatt. Vinnare är också de som äger hus, som utlovas avskaffad fastighetsskatt.

•Vilka är förlorarna?
Mats Knutson: Först och främst de som går på a-kassa och som inte kommer att få jobb. Efter 200 dagar får dom sänkt a-kassa till 70 procent, efter 300 dagar för ensamstående och 450 dagar för dem med barn sänks ersättningen till 65 procent. Andra förlorare är medelinkomsttagare som är sjuka mycket eller länge i och med att taket i sjukförsäkringen sänks.

•Har regeringen hållit vad de lovade i valmanifestet?
Mats Knutson: I stort sett följer den här budgeten löftena i valmanifestet och den ekonomiska politik som redovisades i våras i den gemensamma ekonomiska motionen i riksdagen.

Men det finns undantag. Slopandet av arbetsgivaravgifter för vissa tjänsteföretag skjuts upp till sommaren 2008, ett klart bakslag för regeringen. Det här var ett av dom huvudförslag som skulle skapa nya jobb i Sverige - nu skjuts det upp till mitten av mandatperioden och frågan är då vilka effekter det hinner få till nästa valet.

En annan sak är att dom borgerliga partierna under förra mandatperioden brukade kritisera den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att lägga ofinansierade förslag. Också den här regeringens skattesänkningar är ofinansierade. 2007 med sex miljarder kronor, 2008 med ytterligare sju miljarder kr.

•Innehöll budgeten några överraskningar?
Mats Knutson: I och med att arbetsmarknadsprogrammen minskas med drygt 50.000 platser nästa år stiger den öppna arbetslösheten. En annan överraskning efter valrörelsen är att både el- och koldioxidskatten höjs den 1 januari nästa år trots de borgerliga partiernas försäkringar att så inte skulle ske.

Orsaken är att de höjningar av dessa skatter i förhållande till kosumentprisindex som ägt rum under socialdemokraternas regeringsperiod nu förs vidare av den borgerliga regeringen. Det är anmärkningsvärt med tanke på retoriken i valrörelsen. Det kommer bland annat att leda till att bensinpriset höjs med 9 öre litern, tvärtom alltså jämfört med moderaternas och kristdemokraternas tal i valkampanjen.

• Riskerar inte regeringen att hamna i en svekdebatt pga skattesänkningarna för höginkomsttagare och vissa framflyttade jobbsatsningar?
Mats Knutson: Självklart är det så att för oppositionen har anklagelserna om överklassliv mot förre handelsministern Maria Borelius kommit som en skänk från ovan när det gäller att underbygga kritiken mot de här skattesänkningarna. Det märktes tydligt i riksdagsdebatten i dag.

Men avgörande för om väljarna kommer att uppfatta det som ett svek eller inte beror naturligtvis på hur de kommer att uppfatta skattesänkningarna nästa år. Min bedömning är att den stora svekdebatten riskerar regeringen om den inte lyckas skapa alla de nya jobb som utlovats. Och där kan de uppskjutna jobb-reformerna visa sig vara ett problem för Fredrik Reinfeldt och hans finansminister.

Rigmor Karlsson, SVT Text & webb

• Tweet