Historiskt maktskifte i USA
|
|
Publicerad 4 januari 2007 - 16:41
Uppdaterad 4 januari 2007 - 22:05
|
Det var ett historiskt maktskifte i den amerikanska kongressen på torsdagen. Det demokratiska partiet tog över kontrollen av både senaten och representanthuset, för första gången på tolv år. President Bush har lovat att arbeta för politiska kompromisser med sina politiska motståndare, men han har samtidigt hotat med att inlägga sitt veto mot beslut han inte kan acceptera. Första kvinnan Det verkligt historiska var valet av Nancy Pelosi till talman i representanthuset. Där har det aldrig tidigare funnits en kvinnlig talman, och den 66-åriga politikern från San Fransisco blir den mäktigaste kvinnan i USA:s historia. Hon är nu trea i maktordningen i Washington, efter presidenten och vicepresidenten. Nancy Pelosi har lovat att det amerikanska folket ska få se snabba resultat av maktskiftet. Under sina första 100 timmar som talman tänker hon klubba igenom lagförslag om bl a höjd minimilön i USA, klarsignal för stamcellsforskning och skärpta etiska regler för kongressledamöterna. Detta kommer säkert att lyckas eftersom demokraterna har drygt 30 mandat mer än republikanerna av det nya representanthusets 435 platser. Trögare senat Men i senaten kommer det förmodligen att gå trögare eftersom demokraternas majoritet där är mycket tunn (51 platser mot 49) och eftersom senaten normalt arbetar mycket långsammare. Dessutom hotar alltså ett Bush-veto, t ex i frågan om stamcellsforskning som Bush är motståndare till. Ändå är detta relativt obetydliga frågor i jämförelse med den nya demokratiska majoritetens verkliga utmaningar, Irakkriget och budgeten. President Bush håller just nu på med en översyn av hela sin Irakpolitik och ska presentera den snart i ett tal till det amerikanska folket. Trots att inbördeskriget i Irak tilltar för varje dag talar presidenten fortfarande om att vara kvar där "tills segern är vunnen", och enligt vissa uppgifter i Washington kommer han att föreslå en tillfällig ökning av antalet amerikanska soldater i Irak, inte en hemtagning. Kan hamna i dilemma Demokraterna vill framstå som krigsmotståndare eftersom de anser att de har opinionen i USA mot kriget att tacka för sin seger i kongressvalet i november. Men om president Bush i stället vill skicka mer trupper och ber om nya anslag till kriget av kongressen, hamnar demokraterna i ett dilemma. Om de röstar nej till mer pengar till kriget, kan de av Vita Huset beskyllas för att vara opatriotiska och svika soldaterna i fält. Om de röstar ja - och därmed också spär på det enorma budgetunderskottet - riskerar de att få en svekdebatt från alla de väljare som röstade för ett snabbt slut på kriget. Nancy Pelosis första 100 timmar som talman i representanthuset ser ut att bli lättare att klara av än fortsättningen. Stig Fredrikson Utrikeskommentator Aktuellt Demokraterna vill under den nya kongressens 100 första timmar driva igenom en rad vallöften. Bland dem finns: * Utfrågningar i senatsutskott om hur Irakkriget sköts. Utrikesminister Condoleezza Rice och försvarsminister Robert Gates kommer att kallas. * Korruptionen i kongressen ska minskas, lobbyisters och särintressens inflytande begränsas. Ledamöter ska förbjudas att ta emot gåvor och låta sig bjudas på resor. * Inkomstklyftorna minskas. Minimilönen ska höjas för första gången på tio år, räntan på federala studielån sänkas. * Statsbudgeten ska balanseras till 2012, ett löfte som president Bush även övertagit som sitt. Skattelättnader för vissa storbolag minskas. * Stödet till stamcellsforskning ska ökas. Stridsfråga eftersom Bush tidigare lagt in sitt veto. |