Optimisterna och pessimisterna skiljer sig åt i sina prognoser för reporäntan.

Osedvanlig osäkerhet om räntan

Publicerad 7 februari 2007 - 11:06 Uppdaterad 7 februari 2007 - 13:26

Osäkerheten om vart räntan ska ta vägen är nu osedvanligt stor. En rad experter har den senaste månaden gått ut och förutspått kraftigt höjda räntor.

Detta fick vice riksbankschefen Irma Rosenberg att i måndags gå ut och säga att marknaden hade fel. Att riksbanken inte alls kommer att höja styrräntorna så mycket som marknaden trodde.

Reaktionen blev omedelbar. Marknadsräntorna sjönk. Och experterna har nu riktat in sig på att riksbanken i år höjer styrräntan i tre steg från dagens nivå 3,0 procent till 3,75 procent.

Experter delade i två läger
På sikt så finns dock osäkerheten kvar. Och experterna är delade i två läger: pessimisterna och optimisterna. Optimisterna tror att riksbanken nöjer sig med en ränta på 3,75 procent medan pessimisterna är oroade för att den svenska ekonomin går för bra.

De är rädda för att de första signalerna om överhettning i ekonomin börjar komma nästa år. Det leder i sin tur till ökad inflation och då måste riksbanken slå till med en ny serie av kraftiga räntehöjningar. Riksbankens styrränta kan då gå upp till 5,25 procent.

Spannet mellan optimisterna och pessimisterna ligger därmed på 1,5 procent och det betyder mycket för den person som nyligen lånat - säg 1,5 miljoner kronor - för att köpa sin villa eller bostadsrätt. Efter skatteeffekter handlar det om en extra utgift på 16.000 kronor om året.

Binda eller inte binda
Vad ska man då göra? Ska man binda sina lån eller ha kvar rörlig ränta? Svaret beror på vilka experter man litar på. Tror man att optimisterna har rätt kan man lika gärna ha kvar rörlig ränta.
Är man däremot pessimist och tror på en serie kraftiga räntehöjningar nästa år så ska man skynda sig till banken och binda sina lån med en gång.

Lönade sig 2005
Och tittar man i backspegeln är det bara att konstatera att den som band sina lån sommaren 2005, när räntorna var som allra lägst, har gjort en bra affär. Räntan på ett femårigt lån låg då runt 3,40 procent och det är lägre än vad de flesta banker tar för ett rörligt lån i dag.

Men då var det få som räknade med att riksbanken skulle börja dra upp räntan. Den har faktiskt dubblerats från bottennivån på 1,5 procent och får pessimisterna rätt, så kan man alltså räkna med att räntan stiger med nästan lika mycket innan riksbanken fått nog.

Men även om höjningarna inte blir så stora är det dags att gå igenom hur privatekonomin påverkas av riksbankens räntehöjningar, där årets första lär komma redan om en vecka.

Jan Nylander, ekonomisk kommentator

• Tweet