SVT:s Jan Nylander om räntesänkningen i USA

Jublet kan fastna i halsen

Publicerad 19 september 2007 - 10:20 Uppdaterad 26 september 2008 - 14:48

Beslutet från den amerikanska centralbanken i går präglas av en stor osäkerhet där man kan tolka räntesänkningen på många olika sätt. På finansmarknaden i USA var det jubel i går. Börsen steg kraftigt för många hoppas nu att allt ordnar upp sig när den amerikanska centralbanken griper in. Börsuppgången har sedan fortsatt världen över, men risken är uppenbar att jublet kan komma att fastna i halsen.

För anledningen att den amerikanska centralbanken sänker räntan med så mycket som en halv procentenhet är att man är djupt oroad över utvecklingen av den amerikanska ekonomin.

Snabb svängning
Omsvängningen har skett snabbt. Så sent som i augusti tyckte den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke att det enbart rörde sig om en bolånekris. En rad bolåneinsitut hade lånat ut för mycket pengar till personer som inte kunde göra rätt för sig och då var det inte centralbankens uppgift att rädda spekulanter som spekulerat fel.

Men sedan dess har det kommit allt fler signaler på att bolånekrisen nu spiller över på hela den amerikanska ekonomin. Det allvarligaste tecknet är att för första gången på fyra år så minskar nu sysselsättningen i USA. Visserligen sker det från en mycket hög nivå men fortsätter nedgången är många ekonomer övertygade om att USA då är på väg mot en lågkonjunktur.

Sverige påverkas
Blir den djup får det följdverkningar för hela världsekonomin och Sverige lär inte komma undan . Här har riksbanken gått sin egen väg då man höjde sin styrränta med en kvarts procentenhet och signalerande fortsatta räntehöjningar i framtiden . Anledningen är att den svenska ekonomin går mot en överhettning som riksbanken vill kyla av.

Men frågan är om riksbanken kan fortsätta med så många räntehöjningar till om den amerikanska centralbanken fortsätter att sänka sina räntor. För det är svårt för en liten ekonomi att driva sin egen linje och går USA mot en lågkonjunktur lär det få avkylande effekter även för Sverige.

Den svenska exportindustrin har redan märkt av de första signalerna på att efterfrågan i USA mattats av. Men läget är som sagt mycket osäkert. När jag träffade den svenske riksbankschen Stefan Ingves i samband med räntehöjningen för en och en halv vecka sedan betonade han att finanskrisen kan få följdverkningar för Sverige men att de än så länge var mycket begränsade. Men när jag frågade honom om det fanns någon som hade någon klar uppfattning om finanskrisens omfattning så var svaret nej.

Så det är många som famlar i stor osäkerhet om vad som händer med finanskrisen deet närmaste året och hur det påverkar världsekonomin. Troligtvis lär läget försämras. Frågan är bara hur mycket?

Jan Nylander, reporter och ekonomisk kommentator, Rapport

• Tweet