Hur lösa en 60-årig kris?

Publicerad 12 december 2007 - 09:30 Uppdaterad 13 januari 2009 - 17:22

När israeler och palestinier inledde sina förhandlingar 12 december 2007 handlade det om krig eller fred i hela regionen. Kan en sextio år gammal kris lösas på ett år?

Det är fyra jättelika komplex som nu ska tas upp.

1. Gränserna
1967 erövrade Israel Västbanken med östra Jerusalem från Jordanien och Gazaremsan från Egypten. Efter 1967 inrättade Israel s.k. bosättningar på ockuperad mark.

De är olagliga enligt folkrätten. Israel har utrymt Gaza, men på Västbanken finns cirka 260.000 bosättare plus 200.000 i Jerusalem.

Resolutioner i FN:s säkerhetsråd säger i princip att bosättningarna ska bort men troligen blir det en förhandlingsfråga.

Palestinierna måste alltså acceptera vissa bosättningar. Hur ska Israel "betala" för detta? Kanske genom att ge palestinierna israelisk mark.

Israels mur och stängsel, som ska utestänga palestinska terrorister, går långt in i Västbanken. Cirka 10 procent av Västbanken omsluts av muren. Där bor cirka 60.000 palestinier som är utestängda från palestinska områden. Den frågan måste lösas.

Arabstaterna gav 2002 och 2007 Israel ett bud: Utrym Västbanken och Gaza, så erkänner vi Israel. Men Israel vill inte lämna allt.

Gränser ska dras så att passagen mellan Västbanken och Gaza är fri. Palestina ska vara "fungerande", dvs. Israels vägspärrar och bosättningar ska inte hindra trafiken.

Accepterar arabstaterna och fundamentalistiska grupper att delar av Västbanken ges upp? Frågan gäller också det Hamas-styrda Gaza.

Accepterar nationalistiska israeliska grupper att Israel ger upp bosättningar?

Ett problem är att Israel hela tiden utvidgar bosättningarna. Det skedde även under "fredsprocessen" som inleddes 1993 med det s. k. Osloavtalet.

En stor fråga är Golan-höjderna som Israel 1967 erövrade från Syrien. Många menar att en lösning här bidrar till att lösa resten.

2. Jerusalem

Israel har genom bosättningar i och runt det ockuperade östra Jerusalem knutit stadsdelen till västra Jerusalem. I öst bor nu cirka 200.000 judar och 260.000 palestinier.

Men palestinska - och arabiska - ledare ha östra Jerusalem som Palestinas huvudstad. Där finns Tempelberget med al-Aqsa-moskén (helig för araber) och klagomuren (helig för judar).

Kan judar och palestinier samsas om heligheten i östra Jerusalem?

Kan t.ex. vissa områden stå under internationell kontroll?

3. Flyktingarna

Idag finns det drygt 4 miljoner palestinska flyktingar. De flydde eller fördrevs från områden i nuvarande Israel, främst 1948 (när Israel grundades) och 1967 (sexdagarskriget).

Idag finns de dels på Västbanken och Gazaremsan, dels i främst Jordanien, Libanon och Syrien. Många är barn och barnbarn till dem som flydde.

Ett FN-beslut säger att flyktingarna har rätt att återvända. Israel menar att då skulle snart Israels judiska identitet försvinna. Israel vill att de återvänder till det framtida Palestina.

Ända sedan 1948 har palestinierna - med arabstaternas stöd - drömt om att få återvända. Arabstaterna nu talar om en "rättvis" lösning av flyktingfrågan. Betyder det en kompromiss?

FN-beslutet säger att de som inte vill återvända har rätt till ersättning. Ska hundratusentals palestinska flyktingar få skadestånd?

Också här är frågan: Godtar ytterlighetsgrupperna kompromisser?

4. Israels säkerhet
Israels kräver stopp för alla terroraktiviteter. Problemet är att palestinska myndigheten på Västbanken saknar kontroll över Gaza, där Hamas styr. Därifrån har regelbundet raketer sänts in över Israel.

USA och Israel har börjat samarbeta med de palestinska styrkorna på Västbanken, men hur långt de han gå när det gäller att slå till mot grupper som tillhör det egna folket?

Bosättningar och säkerhet kopplades samman i den tidigare s.k. "färdplanen" mot fred som EU, FN, Ryssland och USA. Israel skulle stoppa bosättningar, palestinierna skulle stoppa terrorismen.

När detta var gjort skulle samtal inledas som skulle resultera i en palestinsk stat.

Men "färdplanen" har saboterats av terrorangrepp och av utökade bosättningar. Samtidigt är arabstater som Saudi-Arabien, Egypten och Jordanien hårt trängda. De är rädda för en radikalisering av sina befolkningar om ingen lösning kan ske. Och att Iran blir den dominerande makten.

Ändå hänger frågan om stabilitet i stora delar av den muslimska världen ihop med att palestinaproblemet löses.

Gaza-remsan har Israel redan lämnat, men där styr islamistiska Hamas. Från Gaza kan det häftigaste motståndet mot en uppgörelse komma.
Golan-höjderna erövrade Israel 1967 från Syrien. De ingår inte i samtalen, men många menar att en lösning av palestinafrågan bara kan nås om Golan-frågan löses.

Klicka här för detaljerad karta över läget på Västbanken

BO INGE ANDERSSON
utrikeskommentator Rapport/SVT

• Tweet