Elden bestämmer naturens ordning

Publicerad 1 februari 2005 - 13:45 Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:36

Temperatur och nederbörd ses traditionellt som de viktigaste miljöfaktorerna på jorden. Men detta är en förenkling.

Eld i form av återkommande bränder är överraskande nog av minst lika stor betydelse. Världens skogar skulle täcka en dubbelt så stor yta om inte stora områden regelbundet eldhärjades.

Den slutsatsen drar forskare i Sydafrika, Storbritannien och USA efter en omfattande datorstudie av eldens effekter på jordens samtliga vegetationstyper.

Det är första gången en liknande studie utförts på global nivå. Tidigare har bara enstaka områden undersökts - beroende på att de flesta tagit för givet att elden spelar en underordnad roll i naturens ordning i jämförelse med temperatur och nederbörd.

Den rådande bilden har följaktligen sett tämligen enkel ut: där det faller mycket regn växer skog, där det faller mindre regn breder gräsmarker eller öknar ut sig, med vissa variationer beroende på om klimatet är varmt eller kallt.

Detta kan låta märkligt, med tanke på att alla forskare som studerat ekologiska system - oavsett var någonstans på jorden - påpekat eldens kraftiga påverkan på systemen. Många har dessutom noterat att växtlighet och klimat ibland matchar varandra dåligt.

Betänk också all den energi som skogsbruket världen över lägger ned på att bekämpa bränder, och den gängse uppfattningen framstår som ännu märkligare.

Elden bestämmer hela ekologin
Den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist (050128), visar jordens växtsamhällen i en helt annan dager. Där är elden en verklig maktfaktor - som bestämmer inte bara växternas utbredning, utan på så vis även djurens, och därmed hela ekologin.

Över tiden blir den därmed en evolutionär kraft av stora mått. Anpassningar till ständigt återkommande bränder är, och har länge varit, en livsnödvändighet för alla organismer.

Forskarna tog hänsyn till en lång rad faktorer i studien: klimat, koldioxidhalt, jordmån. I den slutliga simuleringen tillfördes sedan alla tillgängliga data om brandfrekvensen i alla ekosystem - hur ofta de brinner, under vilka tider på året, och hur omfattande de påverkas.

Resultatet är slående: om inte elden fanns, skulle skog täcka en mer än dubbelt så stor yta på jorden i jämförelse med vad den gör i dag, 57 procent i stället för 27. Stora områden som nu täcks av gräsmarker, slätter och savanner, skulle vara skogstäckta.

Detta gäller framför allt Sydamerika och Afrika där savannerna skulle minska i utbredning med runt 50 procent.

Mer skog än naturligt i Europa
I Nordamerika och Europa är situationen lite annorlunda. Där har det moderna skogsbruket sedan länge motarbetat uppkomsten av bränder. Det har lett till ett mer omfattande skogstäcke än vad som är naturligt. Sverige är ett bra exempel på detta.

Jorden är med andra ord en planet där träden vore en helt och hållet dominerande livsform - om de inte ständigt brann.

Detta gör elden till en långt viktigare ekologisk kraft än vad de flesta kunnat föreställa sig. Forskarna påpekar att dess effekter på den globala ekologin vida överträffar alla väntade effekter av den pågående klimatförändringen.

Frågan är om elden alltid har spelat en så avgörande roll. En populär teori som det länge propagerats för är att ständigt återkommande bränder är ett mycket sent fenomen i jordens historia - en effekt av att människan lärde sig behärska elden.

Inte människans ordning
Det skulle med andra ord ha varit sällsynt med bränder i de flesta ekosystem innan vi människor, medvetet eller på grund av slarv, började tända eld på omgivningen.

Men detta är helt klart felaktigt, påpekar forskarna. Växter som är anpassade för bränder, som de flesta gräsarter i tropikerna, började breda ut sig redan för åtta miljoner år sedan, långt innan det fanns några mänskliga varelser på jorden.

Djurarter, som i sin tur utvecklat anpassningar för att leva enbart på gräs, exempelvis hästdjur och antiloper, blev också vanliga vid den tidpunkten.

Det kan alltså inte ha varit människan som skapade den nuvarande ordningen. Vad det var är tills vidare okänt, men detta beror förstås på att frågan inte ställts tidigare. Nya studier kan förhoppningsvis ge svaret.

TT

• Tweet