Ny storm hotar känslig skog
|
|
Publicerad 14 november 2005 - 12:58
Uppdaterad 20 juni 2006 - 15:08
|
Den nya stormen kan drabba de svenska skogsägarna hårt, varnar nu Skogsstyrelsen. Efter stormen Gudrun i vintras är skogen extra känslig för hårda vindar. Dels kan fler träd än vanligt komma att fällas av stormen, i kanten av de många mindre hyggen som uppstod efter vinterstormarna, dels har tidigare stormar medfört påfrestningar på rötterna. Dessutom hotar insektsangrepp.
Orkanen över Syd- och Västsverige |
Vindstyrka mäts i meter per sekund, m/s. Två olika siffror brukar anges, dels medelvind som anger genomsnittlig vindstyrka under en tiominutersperiod, dels vindstyrkan i de starkaste byarna. Storm: 24,5-28,4 m/s Svår storm: 28,5-32,6 m/s Orkan: Över 32,7 m/s Uttrycket "halv storm" som används till sjöss motsvaras till lands av "mycket hård vind", 20,8-24,4 m/s De kraftigaste vindar som uppmätts i Sverige är 44 m/s i medelvind (Stekkenjokk i Lappland i januari i år, då det tidigare rekordet från Ölands södra udde 1967 slogs) resp 81 m/s i byarna (Tarfala i Lappland 1992). Mer om stormar i Sverige på SVT:s vädersajt Källor: NE, svt.se/vader Mindre hyggen Orkanen Gudrun rev upp sår i skogslandskapet på många håll i södra Sverige. Resultaten är en rad mindre hyggen. -Träden i kanterna har inte blivit härdade och är därför känsliga för hårda vindar, säger Hans Samuelsson, skogsskyddsansvarig på Skogsstyrelsen, till TT. De träd som står kvar kan också vara försvagade pga de påfrestningar som Gudrun medförde. Huruvida den senaste tidens ovanliga väderfenomen är skapade av människan är som bekant en omstridd fråga. Men klart är att den milda sensommaren och hösten har effekter i skogsbruket. Hans Samuelsson pekar på en annan risk som det milda vädret fört med sig. Insekter -Insekterna har haft gyllene tider under sommaren och hösten och är nu 10-15 gånger fler än i våras. Ännu mer virke i skogen gör att insekterna förökar sig och kan ge upphov till nya skador längre fram, säger han och understryker att det därför är extra viktigt att ta hand om nytt stormfällt virke. Återhämtning Den nya stormen kommer olämpligt, när skogsbruket börjat återhämta sig från Gudruns härjningar. Skogsvårdsstyrelsen kunde nyligen rapportera att två tredjedelar av den stormfällda skogen från i vintras tagits om hand, ett arbete som gått snabbare än de mer pessimistiska prognoserna från i våras. Nittio procent Arbetet har underlättats av att Gudrun drabbade förhållandevis tättbefolkade och industrialiserade delar av landet. Nästan nittio procent av det upparbetade virket har använts eller lagrats för användning av industrin i det stormdrabbade området, enligt Skogsstyrelsens rapporter. Cirka en miljon kubikmeter industrivirke har exporterats, dvs en mycket liten del av de över 60 miljoner kubikmeter industrivirke som stormen efterlämnade. Känslig elförsörjning Den nya stormen visar också att elförsörjningen, som drabbades av svåra problem efter Gudrun, åter har visat sig känslig. Under måndagen har omkring 25.000 abonnenter i Västsverige blivit utan el. Det är allvarligt, men långt ifrån läget 8 januari då närmare en kvarts miljon elkunder blev utan ström. De flesta återfick strömmen senast efter ungefär ett dygn, men för många varade avbrottet längre, i vissa fall över en månad. I genomsnitt kan strömavbrottet beräknas till knappt 4 dagar för dem som drabbades. Både fasta och mobila telefoner slutade dessutom att fungera. Efter Gudrun presenterade regeringen skärpta krav på elbolagen för att öka driftsäkerheten, men de nya avbrotten visar att mycket återstår att göra. 
Storm men ingen orkan När Gudrun slog till var det med vindar som nådde orkanstyrka, dvs över 33 meter per sekund. Så mycket blir det inte denna gång, även om vinden har stormstyrka (där gränsen går vid 24,5 m/s) över Skagerack och Kattegatt. In över land håller sig medelvinden mest mellan 15 och 20 m/s, med stormstyrka i byarna, berättar SVT:s meteorolog Åsa Rasmussen. Det storm med orkanstyrka som fått namnet Gudrun drog in över Sverige på lördag kväll den 8 janauri. Sju människor dödades under stormdygnen - ytterligare minst nio har därefter omkommit vid röjningsarbetet i den stormskadade skogen. De materiella skadorna var mycket stora. Över 700.000 elabonnenter blev strömlösa, järnvägstrafiken slogs ut i stora områden och vägar blockerades, och 75 miljone rkubikmeter skog fälldes (motsvarande 69 miljoner kubikmeter industrivirke) Namnet Gudrun fick stormen av norska meteorologer. I Sverige finns ingen tradition att namnge oväder, så som exempelvis sker med tropiska stormar på Atlanten, med orkanerna Katrina och Rita bland de senaste exemplen. 
|