Kvotsystem kan rädda Östersjön
|
|
Publicerad 22 augusti 2007 - 19:39
Uppdaterad 22 augusti 2007 - 21:47
|
För första gången har nu forskare räknat ut exakt hur mycket utsläpp som Östersjöns ekosystem klarar av. Tanken är att ett kvotsystem för de nio länderna runt Östersjön ska införas för att havsmiljön ska räddas.
Österjön står i förbindelse med Nordsjön och Atlanten genom Kategatt och Skagerrak.
Östersjön är knappt 400.000 kvadratkilometer vilket motsvarar 0,1 procent av världshavets yta.
Tyskland, Danmark, Litauen, Lettland, Polen, Sverige, Finland, Estland och Ryssland är de länder som omger Östersjön.
I de nio länderna bor cirka 140 miljoner människor.
ne.se De allvarligaste miljöproblemen i Östersjön är:
Eutrofiering, det finns för mycket närsalter i havet
Föroreningar, av svårnedbrytbara organiska ämnen, metaller och olja
Förstörelse av livsmiljöer och andra hot mot den biologiska mångfalden
Överutnyttjande, till exempel fisket.
Naturskyddsföreningen Östersjön sägs vara både världens mest utforskade hav, och världens smutsigaste hav. Under de senaste 20 åren har utsläppen från industrin minskat rejält. Men trots det har havet inte klarat av att återhämta sig ordentligt. Rättvist för alla
Bovarna i dramat är utsläpp av kväve och fosfor, så kallade närsalter. För att minska övergödningen har nu ett kvotsystem för utsläppen från de nio Östersjöländerna tagits fram av en forskargrupp från länderna runt havet. -Vi försöker nu räkna ut hur mycket varje land ska minska sina utsläpp utifrån sina förutsättningar på ett sätt som upplevs rättvist i de olika länderna, säger Fredrik Wulff, professor i marin systemekologi. Fosforutsläppen är redan låga från svensk sida, men enligt det nya förslaget till kvotsystem måste Sverige minska sitt kväveutsläpp med nästan en tredjedel. Från lite mer än 74.000 ton per år till lite över 50.000. En minskning på 21.000 ton årligen. Jordbruket dominerar
Det är nästan uteslutande jordbruket som står för kväveutsläppen. -Det är inte rimligt om hela bördan skulle hamna på jordbruket. Om vi tog bort all odling av brödsäd, spannmål, korn, havre, råg i Sverige och ersatte det med odling av gräs, som är det mest lågläckande som kan odlas näst efter skog, inte ens då skulle vi klara 20.000 ton. Så det är inte rimligt, säger Markus Hoffman, Lantbrukarnas riksförbund. Förändring av produktionen
Om kvotsystemet för kväveutsläpp införs kommer det att innebära en kraftig förändring av det svenska jordbruket. -80 procent av den mark vi använder i dag går till djurfoder. Vi har intensifierat vårt jordbruk och vi har en enormt hög köttproduktion. Vi har billigt kött i affären. Skulle vi ställa samma reningskrav på jordbruket som vi har till exempel på mänskliga utsläpp så kommer köttpriset gå upp, säger Fredrik Wulff. Lång väg kvar
Beslutet om kvotsystemet ska införas förväntas tas på miljöministermötet i Polen i november senare i år, om nu mötet blir av. Dyrare kött - men ett renare hav. Det kommer att bli konsekvenserna. Men det kommer att ta tid. -Om vi kunde införa det här så skulle vi kanske om 30 till 50 år ha tillbaka den Östersjö som vi hade på 50-talet, säger Fredrik Wulff.
 |
SVT Play
