Gasledningen Nord Stream:

Ett av Nordeuropas största energiprojekt

Publicerad 25 november 2007 - 14:03 Uppdaterad 25 november 2007 - 18:17

Gasledningen Nord Stream är ett av de största energiprojekten i norra Europa, och är också kontroversiellt av både politiska och miljömässiga skäl, skriver SVT:s David Oscarsson och tecknar bakgrunden i sin analys.

Två parallella ledningar ska från 2010 föra rysk naturgas från den ryska staden Viborg genom Östersjön till den tyska staden Greifswald. Kostnaden för gasledningarna beräknas till minst 46 miljarder kronor. Bolaget Nord Stream, som ska anlägga och driva ledningarna, ägs till 51 procent av det statliga ryska gasbolaget Gazprom och till resterande del av det tyska energibolaget E.on och det holländska bolaget Wintershall.

Nära hälften av sträckningen planeras genom den svenska ekonomiska zonen i Östersjön. I mitten av december lämnar Nord Stream in en utredning av miljökonsekvenserna av pipelinen till den svenska regeringen.

Sverige-beslut 2008
Den svenska regeringen ska sedan under 2008 ta ställning till om ledningen ska få anläggas på svenskt vatten. Trots att projektet ännu inte är godkänt har Nord Stream redan upphandlat stål till en kostnad på nära tio miljarder kronor. Bolaget har också slutit en överenskommelse med Gotlands kommun om att rusta upp hamnen i Slite, som ska användas under anläggningen, för 70 miljoner kronor.

EU har deklarerat att gasledningen är ett prioriterat projekt för att säkra Europas energiförsörjning. Men de östliga EU-länderna är samfällt emot ledningen. Polens nytillträdda utrikesminister Radek Sikorski har jämfört gasledningen med Molotov-Ribbentrop-pakten, där Sovjetunionen och Tyskland före andra världskriget kom överens om att dela upp Östeuropa mellan sig.

Skälet är att Polen och baltstaterna menar att Rysslands skäl till att bygga gasledningen är att slippa vara beroende av dagens gasledningar som går genom bland annat över Polen. Ryssland kan då använda energivapnet ? alltså stänga av gaskranen ? mot sina östliga grannar utan att riskera en allvarlig konflikt med europeiska stormakter som Tyskland.

Ryssland har de senaste åren använt energivapnet under politiska kontroverser med flera av sina grannar, bland annat Ukraina.

Baltstater vill utreda alternativ
Estland sade i september i 2007 nej till att gasledningen ska få dras genom den estniska ekonomiska zonen i Östersjön. I stället har de baltiska staterna och Polen sökt EU-medel för att utreda en alternativ sträckning av gasledningen på land.

De baltiska staternas analys får stöd av Robert Larsson, som är rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han menar att det inom överskådlig tid inte finns något behov för Ryssland att öka kapaciteten i gasledningarna. Det enda skälet att bygga pipelinen i Östersjön är, enligt Larsson, att Ryssland vill vara politiskt och ekonomiskt oberoende.

Bolaget Nord Stream hävdar däremot att en havsledning på 25 års sikt blir billigare än en landledning eftersom bolaget slipper betala transitavgifter till bland annat Polen.

Vill ändra dragning
Det svenska Sjöfartsverket menade i ett Rapportreportage den 25 november att gasledningen i sin nuvarande sträckning innebar en ökad risk för fartygsolyckor. Skälet är att Nord Stream vill införa ankringsförbud över delar av gasledningen, och bolaget inte lyckats dokumentera att det ska vara säkert att ankra över de andra delarna. Ett fartyg som blir manöverodugligt ska omedelbart nödankra, framförallt om det finns andra båtar i närheten.

Sjöfartsverket vill ändra dragningen av gasledningen så att den bara går under en farled i stället för som i dag tre. Men ändringen innebär att en liten del av sträckningen skulle gå genom estniskt vatten, vilket idag alltså inte är politiskt möjligt.

De svenska yrkesfiskarna är skeptiska till gasledningarna, eftersom den dras genom några av de bästa fiskeplatserna för torsk. Nord Stream hävdar att det ska gå att dra en bottentrål över gasledningarna, som är 1,20 meter höga, men fiskarna är rädda för att det med tiden blir fiskeförbud runt pipelinen.

Med en bottenkamera har Nord Streams svenska konsultbolag Marin Mätteknik detaljgranskat de korridorer där de två ledningarna planeras. Bolaget har inte hittat något dumpad krigsmaterial eller giftiga kemikalier utmed sträckningen genom svenskt vatten.

Den internationella havsrätten anses bara ge den svenska regeringen möjlighet att säga nej om miljön skulle påverkas allvarligt. Däremot har Sverige större möjligheter att säga nej till den serviceplattform som Nord Stream planerar nordöst om Gotland.

David Oscarsson, utrikesreporter SVT

• Tweet