Så fungerar budgetarbetet

Publicerad 15 april 2004 - 16:22 Uppdaterad 20 juni 2006 - 16:13

Under 1990-talet organiserades det statliga budgetarbetet om. Tanken var att riksdagens behandling av budgeten skulle ske mer samlat och ge en bättre överblick. En av förändringarna var att nivån på de statliga utgifterna låses i tre år och besluten om budgeten fattas i två steg. Besluten fattas numera utifrån ett helhetsperspektiv och slutar med detaljerna.

Riksdagens budgetarbete inleds med att regeringen på våren lägger fram sin ekonomiska vårproposition senast den 15 april.
Den ska innehålla en bedömning av det aktuella ekonomiska läget med utblickar mot kommande år samt förslag till inriktning av budgetpolitiken.

Vårpropositionen ska också ange några av de viktigaste förutsättningarna för kommunernas budgetarbete.

Under senare år har regeringen tvingats förhandla fram innehållet i vårpropositionen med stödpartierna miljöpartiet och vänsterpartiet för att nå majoritet i riksdagen för sina förslag.

Oppositionspartierna svarar på vårpropositionen med egna ekonomiska motioner. Därefter fattas beslut i riksdagen.

Ett heltäckande, mer detaljerat, förslag till statsbudget ska läggas fram senast den 20 september, det vill säga några dagar efter riksmötets öppnande.

Därefter får inga fler förslag till utgifter och inkomster lämnas. Bruttoprincipen ska tillämpas, vilket innebär att samtliga utgifter och inkomster ska redovisas var för sig.

Fakta från TT och Riksdagens faktablad om Riksdagen och statsbudgeten.

• Tweet