För mer än tolv år sedan inleddes konflikten mellan Irak och FN med USA i spetsen, när Irak invaderade Kuwait i augusti 1990. Sedan dess har vapeninspektioner och FN-sanktioner varvats med hjälpprogram politiska kriser.
1990
2 augusti: Irak invaderar Kuwait. Fyra dagar senare antar FN sanktioner mot Irak.
1991
17 januari-28 februari: Kuwaitkriget. En USA-ledd koalition kör ut Irak ur Kuwait.
11 april: FN blåser eldupphör sedan Irak lovat att avhända sig alla massförstörelsevapen.
9 juni: FN-organet Unscom inleder vapeninspektioner i Irak.
1995
1 juli: Irak medger att landet har biologiska stridsmedel.
1996
10 december: Hjälpprogrammet Olja för mat inleds; Irak får exportera olja för att kunna köpa in förnödenheter åt folket.
1997
29 oktober: Irak förbjuder amerikaner att delta i inspektionerna.
1998
9 augusti: Unscom ställer in sina inspektioner sedan Irak avbrutit samarbetet med FN.
16 december: Unscom lämnar Irak. Dagen efter bombar USA och Storbritannien irakiska vapendepåer.
1999
17 december: FN bildar nytt inspektionsorgan, Unmovic, lett av svensken Hans Blix.
2000
26 januari: Irak vägrar samarbeta med Unmovic.
2001
3 april: Irak uppger att FN-sanktionerna har lett till nära 1,5 miljoner människors död sedan 1990.
2002
30 januari: USA:s president GeorgeW Bush kallar Iran, Irak och Nordkorea "ondskans axelmakter".
16 september: FN-chefen Kofi Annan bekräftar att Irak är redo att åter ta emot FN-inspektörer.
8 november: FN:s säkerhetsråd antar resolution 1441, där Irak ges "en sista chans" att göra sig av med sina massförstörelsevapen. Irak godtar texten.
18 november: De första FN-inspektörerna återvänder till Bagdad.
7 december: Irak ger FN en 12000 sidor lång rapport om de egna vapenprogrammen, men den avvisas av både USA och Storbritannien som otillräcklig.
2003
9 januari: Blix säger att Unmovic ännu inte funnit bevis för att Irak har massförstörelsevapen men tillägger att "många frågor" kvarstår.
16 januari: Inspektörerna hittar tomma stridsspetsar i Irak. Bagdad förnekar att de hör samman med några förbjudna vapen.
27 januari: Blix och IAEA-chefen Mohamed ElBaradei avlägger rapport inför FN:s säkerhetsråd: hittills inga massförstörelsevapen funna. USA och Storbritannien vidhåller sin kritik mot Irak.
28 januari: President Bush lovar i tal till nationen att bistå irakierna med "mat, läkemedel och frihet" om det blir krig. Dagen därpå säger utrikesminister Colin Powell att Saddam Hussein kan få hjälp att finna en fristad om han frivilligt lämnar Irak.
31 januari: Bush och Storbritanniens premiärminister Tony Blair håller "krigsråd" i Washington.
4 februari: Blair misslyckas med att övertala Frankrikes president Jacques Chirac att sluta upp bakom den hårda amerikansk-brittiska hållningen mot Irak.
5 februari: Utrikesminister Powell lägger i FN fram USA:s bevis - ljudband och bilder - för att Irak fortsätter att gömma förbjudna vapen för FN:s inspektörer.
8 februari: Tyskland, Belgien och Frankrike lägger in sitt veto mot Natos plan på en förstärkning av Turkiets försvar vid ett eventuellt angrepp på Irak.
14 februari: I FN:s säkerhetsråd presenterar vapeninspektörernas chef Hans Blix sin rapport om hur jakten på eventuella massförstörelsevapen fortlöper. Chefen för FN:s atomenergiorgan (IAEA) Mohamed ElBaradei konstaterar att organet inte funnit några bevis för att Irak försöker utveckla kärnvapen. Blix påpekar dock att Irak inte redogjort för alla vapen och att mycket återstår att utforska.
Frankrikes representant i säkerhetsrådet får spontana applåder då han i första hand krävde utökade inspektioner.
15 februari: Minst 75.000 människor demonstrerar runt om i Sverige mot ett krig i Irak. I Stockholm samlades 35.000 och i Göteborg 25.000.
Världen runt samlar antikrigsdemonstrationer miljontals människor.
16 februari: Krisen i Nato är över. Belgien accepterar en kompromiss om att Turkiet ska skyddas i händelse av krig. Samtidigt hävdar Belgien att landet, som tillsammans med Frankrike och Tyskland drivit en antikrigslinje, fått gehör för att krisen bör lösas inom ramen för FN.
17 februari: EU:s utrikesministrar samlas för att diskutera Irakkrisen. På kvällen samlas unionens stats- och regeringschefer för att försöka enas om en linje i Irakfrågan. Till slut kommer EU-ledarna överens om en deklaration som bland annat påpekar att krig mot Irak inte är oundvikligt och att våld ska betraktas som en sista utväg.
19 februari: Britter uppmanas att lämna Irak och Kuwait.
20 februari: Hans Blix ber Irak förstöra sina al-Samoud2-robotar, enligt FN- källor.
21 februari: Afrikanska ledare vid fransk-afrikanska toppmötet i Paris stödjer Frankrikes krav på fortsatta vapeninspektioner i Irak. USA:s militär säger sig vara redo för en invasion av Irak. Irak uppger sig redo för dialog med USA om planerna på en Irakinvasion överges.
23 februari: USA:s president George W Bush bekräftar att de ska presentera ett nytt resolutionsförslag i FN där det slås fast att Irak struntar i FN:s nedrustningskrav.
24 februari: Irak provskjuter en al-Samoud2-robot för att visa vapeninspektörerna att räckvidden är mindre än högsta tillåtna på 15 mil. Åtta av tio svenska är, enligt Temo, emot ett Irakkrig. Washington Post skriver att
USA planerar att styra Irak efter ett eventuellt krig.
USA och Storbritannien lägger fram väntat förslag om Irak i säkerhetsrådet. I resolutionen sägs att Irak bryter mot den förra resolutionen 1441 om nedrustning av förstörelsevapen. Frankrike tror inte att resolutionen får majoritet i rådet.
25 februari: Storbritanniens premiärminister Tony Blair avvisar den fransk-ryska planen om fredlig nedrustning av Irak, enligt brittiska nyhetsbyrån Reuters.
26 februari: Iraks ledare Saddam Hussein säger att han inte tänker fly från Irak. I den amerikanska tv-kanalen CBS meddelar han att han planerar att dö i sitt land. Hans Blix vill att FN:s vapeninspektioner i Irak fortsätter i några månader till.
Irakisk opposition samlas till möte i Kurdistan för diskussioner om tiden efter en eventuell amerikansk attack mot Irak. Tony Blair möter oväntat hårt motstånd från det egna partiet när parlamentets underhus röstar om ett uttalande till stöd för en avväpning av Irak. Regeringen vinner men nästan var tredje Labourledamot stödjer tillägget där det sägs att skäl för krig saknas.
27 februari: USA:s president George W Bush säger i ett tal till amerikanska företagare att USA är redo att tillsammans med några få allierade att gå till handling mot Irak - även om FN stoppar ett sådant resolutionsförslag. Bush och Rysslands president Vladimir Putin försöker enas om Irak. Ett oenigt säkerhetsråd diskuter Irakresolutionen.
28 februari: Inspektionschefen Hans Blix uppger att Irak i princip gått med på att de omstridda al-Samoud2-robotarna ska förstöras, rapporterar den franska
nyhetsbyrån AFP. Irakiska oppositionen enas om en ny regering efter Saddam
Hussein.
1 mars: USA är skeptiskt till Iraks besked om att skrota robotarna. Irak förstör fyra av sina robotar, enligt en talesman för vapeninspektörerna.
Arabförbundets toppmöte om Irakfrågan blir stormigt. Saudiarabiens ledare kronprins Abdullah rusar ut från mötet efter ett gräl med Libyens ledare Gaddafi.
2 mars: USA och Storbritannien är redo för Irakanfall direkt efter säkerhetsområdets omröstning - oavsett utgången, säger ledande medlemmar i brittiska regeringen enligt brittiska tidningen Sunday Telegraph. FN-samarbetet med Irak kärvar till sig vad gäller intervjuer med irakiska forskare, berättar en talesman för vapeninspektörerna. Irakiske presidentrådgivaren Amir al-Saadi säger att de gjort vissa fynd av nervgiftet VX och mjältbrand.
3 mars: Irak utlovar rapport om de giftvapen som hittats i delvis förstörda irakiska bomber. Frankrikes president Jacques Chirac skärper tonen mot Saddam Husseins regim och kräver ett aktivare samarbete med vapeninspektörerna.
5 mars: Stödet bland britter för kriget ökar, enligt en opinionsmätning av institutet Morris. 75 procent av 985 tillfrågade är för en USA-ledd attack. Flera tusen skolelever i Stockholm samlas och protesterar mot ett Irakkrig.
6 mars: Storbritannien arbetar på en kompromiss kring det resolutionsförslag om Irak som splittrar FN:s säkerhetsråd. Kompromissen syftar till att ge Irak mer tid till nedrustning. Hans Blix ifrågasätter Iraks uppgifter om att landet förstörde de efterfrågade biologiska stridsmedlen för tolv år sedan.
7 mars: Hans Blix säger i sin rapport att Irak visat "accelererande" samarbetsvilja.
8 mars: Bush avfärdar Iraks robotskrotning.
9 mars: USA:s fd president Jimmy Carter fördömer en Irakattack. Carter kallar det för "ett orättfärdigt krig". USA och Storbritannien ställer tydliga ultimatum till Saddam, skriver brittiska tidningar.
10 mars: Sex av säkerhetsrådets medlemmar som inte ställt sig bakom vare sig Storbritanniens och USA:s hårda Iraklinje eller Frankrikes och Rysslands inspektionsvänliga hållning försöker arbeta fram en kompromiss. Enligt brittiska Reuters innebär den att Irak ges mera tid för avväpning.
14 mars: FN:s säkerhetsråd väntas rösta om Irak tidigast en vecka senare. Socialdemokraterna i Sverige uppmanar medlemmar och anhängare att delta i demonstrationer "som stödjer FN och fred". Uppmaningen finns med i ett uttalande från partistyrelsens möte.
15 mars: Irak vill träffa inspektörschefen Hans Blix och atomenergiorganets chef Mohammed el-Baradei. USA-senatorn John Rockfeller begär att FBI undersöker de falska dokument som USA använde som bevis inför FN för att Irak försökt köpa uran i Niger. Globala protester mot Irakkrig.
16 mars: Irak proklamerar krigstillstånd och förbereder sig för krig. Tyskar och svenskar uppmanas att lämna Irak.
17 mars: Storbritannien, USA och Spanien avbryter sina försök att få FN att anta en ny resolution mot Irak. All FN-personal, däribland vapeninspektörerna, kallas hem från Irak.
18 mars: Danmark uppger sig redo att gå i krig mot Irak. Irak avvisar George W Bushs krav att Saddam Hussein och hans söner ska gå i exil för att undvika krig. Det brittiska underhuset stödjer premiärminister Tony Blairs Irakpolitik.
19 mars: Bombningen av Irak inleddes natten till i dag, 03.30 svensk tid.
Källa: TT
SVT Play
