Kirgizistan, ett förhållandevis lugnt land

Publicerad 24 mars 2005 - 20:09 Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:14

Kirgizistan ligger i Centralasien och gränsar till Kina, Uzbekistan, Kazakstan och Tadzjikistan. Landet har drygt 5 miljoner invånare varav närmare 900.000 bor i huvudstaden Bisjkek, tidigare Frunze.

Ca 65 procent av befolkningen är kirgiser, 14 procent uzbeker, 13 procent ryssar och 8 procent övriga. Kirgiserna kom under ryskt herravälde på 1860-talet och fick 1924 autonomi inom sovjetrepubliken Ryssland för att sedan bli egen sovjetrepublik 1936.

Infogandet i sovjetstaten innebar en social revolution för kirgiserna, som på kort tid förvandlades från nomaniserande boskapsskötare till bofasta bönder och industriarbetare.

Trots detta förblev Kirgizistan i likhet med övriga centralasiatiska republiker ett ekonomiskt underutvecklat område. Kirgizistan har i jämförelse med grannrepublikerna präglats av ett relativt politiskt lugn. Denna utveckling fortsatte efter att landet blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens söndefall.

Askar Akajev, som inte gjort karriär inom kommunistpartiet utan som fysiker inom vetenskapsakademien, valdes till president samma år. Han omvaldes 1995 och stärkte sina maktbefogenheter i en folkomröstning 1996.

Demonstrationerna i Kirgizistan inleddes efter valet den 13 mars, som enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) hade allvarliga brister.

Oppositionen lyckades bara vinna ett fåtal av parlamentets 75 platser. Inspirerade av Ukrainas orangea revolution samlades dess anhängare ute på gatorna.

Oppositionen mot president Akajev befarar att han tänker utnyttja sin majoritet i det nya parlamentet till att driva igenom en författningsändring som gör det möjligt för honom att sitta kvar vid makten.

Han har annars lovat att avgå senare i år, när hans mandatperiod löper ut.

Askar Akajev betecknas som en av de mer liberala presidenterna i Centralasiens fem fd Sovjetrepubliker.

Källa: NE, TT