På en farm utanför Harare påminde en skylt våldet som härjade på landsbygden i Zimbabwe 2000.

Mugabes förra förlust födde våldsvåg

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 30 mars 2005 - 16:10
Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:41

När president Robert Mugabe år 2000 tvingades konstatera att hans linje förlorat i folkomröstningen om en ny författning chockades han svårt. Aldrig förr hade en majoritet av det zimbabwiska folk han 20 år tidigare lett mot befrielse vänt sig mot honom.

Zimbabwe

Zimbabwe blev självständigt 1980 efter ett långt och blodigt inbördeskrig. Fram till dess hette landet Rhodesia och styrdes av den vita minoriteten.

Zimbabwe har närmare 13 miljoner invånare, varav cirka 80.000 vita. Landet betecknades tidigare som "Afrikas kornbod". Men jordbruksproduktionen har sjunkit drastiskt det senaste decenniet, mycket beroende på den markreform som startade 2000 inte har fungerat.

FN-organet World Food Programme bedömer att att hundratusentals människor i Zimbabwe fortfarande är i behov av matstöd efter de svaga skördarna 2002 och 2003.

Enligt FN är inflationen i Zimbabwe för närvarande över 100 procent och arbetslösheten runt 70 procent.

Det fick inte hända igen. Mugabes nederlag blev därför startskott för en brutal och våldsam period i Zimbabwes nutidshistoria.

Flera av de storjordbruk som ägdes av vita farmare ockuperades av så kallade krigsveteraner, understödda av regimen. Människor dog i våldsamheterna och Zimbabwe blev ett land där rädslan härskade.

Ändå fanns det långt tidigare tecken på regimens våldsbenägenhet. Senare halvan av 1990-talet präglades av strejker, livsmedelskriser och ekonomiska svårigheter. Men det som främst etsat sig fast skedde mer än tio år tidigare, i mitten av 1980-talet, när ett elitförband krossade all opposition i provinsen Matabeleland.

Markreformen misslyckades
Mellan 10 000 och 20 000 människor dödades. Men eftersom stora delar av omvärlden på den tiden hyllade Mugabe, blundade i praktiken de flesta för grymheterna som regimen gjorde sitt bästa för att tysta ned.

Den vita minoriteten har ägt majoriteten av den odlingsbara marken i Zimbabwe och jordfrågan har alltid varit het. För fem år sedan startade en markreform som gick ut på att jord skulle överföras från i huvudsak vita kommersiella jordägare till svarta bönder. Men reformen har inte fungerat för hittills har förhoppningsfulla svarta blivande bönder i stället fått se forna storjordbruk bli "sommarstugor" åt kretsen runt Mugabe.

Några månader efter folkomröstningen hölls val till parlamentet, och det var uppenbart att det nyligen bildades oppositionspartiet MDC skulle utgöra ett allvarligt hot mot regerande Zanu-PF.

Oppositionen vann inte valet men MDC lyckades göra stora inbrytningar och Mugabe blev allt mer desperat. Våldet fortsatte, representanter för oberoende medier trakasserades och i domstolarna rensades de icke-regimtrogna juristerna ut.

Våldspräglat presidentval
Två år senare hölls presidentval och Mugabe utmanades av MDC:s ledare Morgan Tsvangirai. Hela valrörelsen blev våldspräglad. En som fick erfara det var svensken Pierre Schori, som skulle leda EU:s observatörer men kastades ut före valet. När Mugabe utropade sig till segrare konstaterade bland andra de norska observatörerna att fusk bidragit till valresultatet. Följden blev sanktioner mot Mugabe och hans närmaste plus fruset bilateralt bistånd.

Inför torsdagens parlamentsval har det inte förekommit lika mycket våld som vid de senaste valen. Men flera oberoende och aktade organisationer, bland dem Amnesty International och Human Rights Watch, har redan slagit fast att möjligheterna till ett fritt och hederligt val är i det närmaste lika med noll.

TT

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.