Så fungerar budgetarbetet

Publicerad 14 april 2005 - 10:40 Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:47

Besluten om statens budget fattas numera i två steg och nivån på de statliga utgifterna låses i tre år. Besluten fattas utifrån ett helhetsperspektiv och slutar med detaljerna.

Riksdagens budgetarbete inleds med att regeringen på våren lägger fram sin ekonomiska vårproposition senast den 15 april.

Den ska innehålla en bedömning av det aktuella ekonomiska läget med utblickar mot kommande år samt förslag till inriktning av budgetpolitiken. Vårpropositionen ska också ange några av de viktigaste förutsättningarna för kommunernas budgetarbete.

Under senare år har regeringen tvingats förhandla fram innehållet i vårpropositionen med stödpartierna miljöpartiet och vänsterpartiet för att nå majoritet i riksdagen för sina förslag.

Oppositionspartierna svarar på vårpropositionen med egna ekonomiska motioner. Därefter fattas beslut i riksdagen.

Detaljer på hösten
Ett heltäckande, mer detaljerat förslag till statsbudget ska läggas fram senast den 20 september, det vill säga några dagar efter riksmötets öppnande.

Under valår kan tiden för avlämnandet utsträckas till som längst den 15 november. Därefter får inga fler förslag till utgifter och inkomster lämnas.

Bruttoprincipen ska tillämpas, vilket innebär att samtliga utgifter och inkomster ska redovisas var för sig.

Anslagen på statsbudgeten grupperas i 27 olika ämnesområden, kallade utgiftsområden. En underindelning görs även i närmare 50 olika politikområden.

• Tweet