60 år sedan krigsslutet i Europa

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 6 maj 2005 - 11:20
Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:26

Den 8 maj för 60 år sedan tog andra världskriget slut i Europa, efter ett sista crescendo av våld och lidande. I Stockholm, liksom runt om i Europa, strömmade människor ut på gatorna. De firade freden, skrek, kastade papper och serpentiner.

Fakta: Krigsslutet

  • Andra världskriget i Europa tog slut den 8 maj 1945.

  • Fientligheterna fortsatta in i det sista.

  • Den sovjetiska slutoffensiven på östfronten inleddes i april 1945. Den sovjetiske ledare Josef Stalin hade föresatt sig att komma före de västallierade till Berlin och offrade tiotusentals egna soldater.

  • Slaget om Berlin blev ett av krigets blodigaste för såväl Tyskland som Sovjetunionen. Över 300 000 soldater dog, liksom 150 000 civila. Berlin lades i ruiner.

  • Adolf Hitler begick självmord i Berlin den 30 april.

  • Berlin föll den 2 maj till sovjetiska styrkor.

  • Karl Dönitz blev tysk ledare. På hans uppdrag kapitulerade generalöverste Alfred Jodl till de västallierade den 7 maj.

  • Fredsdagen utlystes till 8 maj. Sovjetunionen firade den 9 maj.

  • Sista stora slaget i Europa utkämpades i Tjeckoslovakien 6-11 maj. Tysk motståndsficka krossades.

  • Kriget fortsatte i Stilla havsområdet mellan USA och Japan.

  • USA fällde första atombomben över Hiroshima den 6 augusti.

  • Den andra bomben sprängdes över Nagasaki den 9 augusti.

  • Japan gav upp den 14 augusti genom ett radiotal av kejsaren Hirohito.

  • Japan kapitulerade formellt den 2 september.

  • Kriget var över efter sex år men vår värld var för alltid förändrad.

    TT
  • Avspärrning, ransoneringar, beredskapstjänst, förbud mot bilkörning och andra inskränkningar hade gjort livet besvärligt för många svenskar.

    "Folk sjöng och skrålade"
    När beskedet kom om att kriget var över den 7 maj, då den tyska militären kapitulerade, samlades tusentals människor i Stockholms centrum för att "under rent sydländska former" fira freden, enligt ett dåtida radioreportage.

    En av dem var stockholmskan Ingegerd Ericson, då 15 år.
    - Folk sjöng och skrålade, de kastade papper och serpentiner från fönstren. Där var full kalabalik.

    Ryska bomber
    Ingegerd Ericsons värsta krigsminne var när ryska bomber föll i Eriksdalslunden i februari 1944.

    Hon bodde på Havregatan alldeles i närheten, i det första huset där fönstren inte krossades av tryckvågen som vållade stor förödelse på Södermalm. De ryska planen hade flugit vilse. De trodde de bombade Åland.

    Gemensam historia
    Lagom till 60-årsdagen av krigsslutet beseglar Tyskland och Frankrike äntligen försoningen mellan länderna. De ger ut en gemensam historiebok.

    Idén med en gemensam historieskrivning för de forna fienderna föddes för ett par år sedan, när ett fransk-tyskt ungdomsparlament samlades i Berlin.

    Ländernas regeringar nappade på förslaget och efter ett års stötande och blötande av bokseriens utformning valdes tyska förlaget Ernst Klett och franska Nathan för att förverkliga projektet.

    Korsar varandra
    - Frankrike och Tyskland har inte samma historia, men det finns perioder när de båda ländernas historia korsar varandra, menar Frangoise Fougeron, chef för det franska skolboksförlaget Nathans avdelning för högstadie- och gymnasielitteratur

    Projektet omfattar tre historieböcker för tyska och franska gymnasier och löper från antiken fram till våra dagar.

    Försoningstema
    Den sista delen, som täcker perioden från andra världskrigets slut, blir den första som görs klar och den ska finnas tillgänglig till höstterminen 2006.

    - Alla tyckte att den boken var den mest angelägna. Det intressanta är försoningstemat: hur varje land - efter alla fasor som begåtts - fortsatt, valt sin väg.

    Den tyska synen
    Frangoise Fougeron hoppas att historieboken ska vidga elevernas horisont.

    - Minnena är inte desamma i de båda länderna. Med den här boken får till exempel de franska eleverna lära sig vad den tyska återföreningen innebar från insidan. De får också lära känna den tyska synen på Europas historia och på världshistorien, hoppas hon.

    Varje kapitel skrivs gemensamt av en tysk och en fransk författare som sitter i varsitt land; dessutom är alla inblandade i projektet inte tvåspråkiga. Det gäller att kompromissa och hitta gemensamma lösningar.

    Japan och Korea
    Projektet har redan uppmärksammats utomlands. Bland annat har bokförlaget kontaktats av sydkoreanska journalister som drömmer om att hemlandet en dag ska kunna göra gemensam sak med Nordkorea eller Japan.

    Fougeron hoppas att den fransk-tyska historieboken ska vara ett steg mot en gemensam, europeisk historieskrivning.

    TT / Gustav Dahlin

    Alternativ bild för flash innehåll.
    Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

    Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

    Senaste nyheterna
    Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

    Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.