Demonstrationer mot regimen 4 maj. 200 människor arresterades.

Växande protester i Egypten

Publicerad 6 maj 2005 - 15:30 Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:03

Protesterna mot Egyptens regim växer och allt fler röster höjs för fria val och för att det 25 år långa undantagstillståndet ska hävas. SVT:s Mellanösternkorrespondent Bengt Norborg tecknar en bakgrund till de pågående demonstrationerna.

Protesterna mot president Hosni Mubaraks regim tog fart i samband med omfattande demonstrationer mot Irak-kriget. De senaste två åren har demonstranterna allt tydligare vänt sig emot systemet, som ger presidenten en enorm makt att enväldigt styra landet.

Mubarak har suttit på presidentposten i snart ett kvarts sekel, sedan han tog över efter mordet på president Anwar Sadat 1981.
Kombinationen av ett inre men också yttre tryck, från i första hand USA, har dock fått Mubarak att överraskande meddela att folket ska få välja mellan fler än en kandidat till presidentposten i höst. I tidigare val har partiet utsett Mubarak till presidentkandidat, som folk sedan fått säga ja eller nej till.

Delad opposition
Bakom demonstrationerna mot regimen står en opposition med flera fronter.
En av dessa är kefaya-rörelsen, en löst knuten demokratirörelse (kefaya betyder tillräckligt, nog) där såväl religiösa som sekulära krafter ryms. Kefaya är inget parti - det man vill är att få ett slut på undantagstillståndet och fria val.
Dessutom finns ett nytt parti, Al-Ghad, som numera är godkänt och kan ställa upp i valen i höst. Och en tredje oppositionsgrupp är Muslimska brödraskapet.

Al-Ghad partiet, som betyder Morgondagens parti, är ett liberalt alternativ till det statsbärande partiet, Nationaldemokraterna (NDP), och till de småpartier som sedan decennier tillbaka fått sitta med i parlamentet.
Partiet leds av den avhoppade parlamentsledamoten Ayman Nour och man bedriver redan nu en värvningskampanj runtom i landet, trots trakasserier och övergrepp.
Nour satt själv fängslad i början av året, anklagad för att ha förfalskat namnunderskrifter till stöd för Al-Ghad. Han är tills vidare fri och har meddelat att han tänker ställa upp i presidentvalet i höst. Han bedriver en del av sin valkampanj på nätterna då risken för att bli stoppad av polisen än så länge visat sig mindre än på dagtid.

Ännu ett nytt parti ansöker i dagarna om tillstånd att få verka och ställa upp i valen i höst och det finns redan flera personer som vill kandidera i presidentvalet.

Välorganiserat men förbjudet
I bakgrunden finns också det Muslimska brödraskapet som anses vara den bäst organiserade politiska kraften i landet vid sidan av regimen. Men Brödraskapet, som vill införa en islamisk stat och är emot freden med Israel, är förbjudet och medlemmar har hittills agerat individuellt för att komma in i parlamentet.

Hur fria president- och parlamentsvalen till syvende og sidst blir, och om det snart 25 år långa undantagstillståndet hävs, det återstår att se. Och det är det de pågående demonstrationerna egentligen handlar om.

Bengt Norborg, SVT:s korrespondent i Mellanöstern