IRA avväpnas efter årtionden av våld

Publicerad 28 juli 2005 - 17:48 Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:32

Den irländska republikanska armen, IRA, beordrade i juli sina medlemmar att avsluta sin väpnade kamp för ett enat Irland. Därmed var årtionden av våldshandlingar över.

Irländska republikanska armén (IRA) bildades 1919 som ett resultat av irländarnas revolt mot britterna under första världskriget. Tanken var att IRA skulle bli den nya statens armé.

När ön delades 1921 och grevskapen i norr kom att fortsätta tillhöra Storbritannien, medan resten fick självstyre, splittrades även IRA. En grupp stödde förhandlingarna med London, medan en militant gren ville fortsätta strida för kravet på republik och ett enat Irland.

På 30-talet blev republiken självständig och den väpnade grenen förlorade det mesta av folkets stöd. Organisationen förbjöds, men IRA gav inte upp sin målsättning.

Uppsving under 1960-talet
Efter några återkommande bombkampanjer fick gruppen ett uppsving i Nordirland i samband med orostiderna i slutet av 60-talet, då spänningarna växte mellan republikaner och probrittiska unionister - i praktiken mellan katoliker och protestanter. IRA splittrades igen, och den "provisoriska" grenen, numera känd som bara IRA, fortsatte att med alltmer terroristiska metoder försöka jaga ut britterna ur Nordirland.

IRA begick en mängd uppmärksammade attentat särskilt under 70- och 80-talen och konflikten krävde flera tusen människoliv.

Men 1986 tyckte hårdföra delar att IRA började bli alltför politiskt, och bröt sig ur i gruppen "Continuity IRA", fritt översatt Fortsättnings-IRA.

Vapenvila utlystes 1997
I takt med att fredsprocessen fick fäste under 90-talet tröttnade fler våldsmän på kompromisserna och bildade nya utbrytargrupper. Mest känd var "Real IRA", Verkliga IRA.

IRA utlyste vapenvila 1997, vilket banade väg för långfredagsavtalet 1998, där den politiska grenen Sinn Fein var en av de viktiga parterna. Men IRA:s vägran att lämna ifrån sig vapnen underminerade fredssträvandena.

Utbredd misstro mot brittiska myndigheter hos katolikerna i Nordirland har gett IRA möjlighet att skaffa sig makt. IRA har agerat rättsskipare och i praktiken utmärkt sig genom åtskilliga former av maktmissbruk. I fredsförhandlingarna har satsningar på att rekrytera katoliker till den nordirländska polisen för att öka förtroendet för kåren varit ett prioriterat mål i sig.

Minskat stöd efter 11 september
De senaste åren har Nordirland fått ett ekonomiskt uppsving. Detta tillsammans med en allt större avsky för terrorism efter den 11 september har lett till att Nordirlands folkliga stöd för IRA:s våldsmetoder har minskat.

Liksom paramilitära kollegor på den brittiskvänliga protestantiska sidan har IRA-grupperna sadlat om till smuggling och annan brottslighet. Bland annat tros IRA ligga bakom bankrånet i Belfast i december förra året där bytet blev motsvarande 360 miljoner kronor, kanske det största i brittisk rättshistoria.

TT/SVT