Långa förhandlingar om ny grundlag
|
|
Publicerad 26 augusti 2005 - 16:59
Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:35
|
Kärnkonflikten i förhandlingarna om en ny grundlag har handlat om hur makten ska fördelas mellan folkgrupperna sunniaraber, shia-araber och kurder. Sunniaraberna utgör 20 procent av befolkningen och var under Saddam Husseins regim den ledande gruppen. Men shia-araberna är i majoritet med närmare 60 procent av befolkningen och har därför fått ökat inflytande efter valet. Den tredje gruppen, kurderna, utgör närmare 20 procent av
befolkningen. Konflikt om självstyre
Såväl kurderna som shia-araberna vill ha större självstyre och har kunnat enas om en ny konstitution. Men sunni-araberna har motsatt sig de två andra gruppernas lösning. De tre punkter som slutförhandlingarna har fastnat på är: Hur federationen ska se ut.
Vilken terminologi som ska användas för minimera den förra Baath-regimens inflytande - huruvida man ska tala om Baath-partiet eller Saddams Baath-parti.
Maktfördelningen mellan presidenten, parlamentet och regeringen.Shia-araberna och kurderna har varit överens om att dela in Irak i
förbundsstater. Detta har sunni-araberna varit emot, vilket har
utgjort den största stötestenen under förhandlingarna. Oljepengarnas fördelning
Att sunni-araberna inte vill att regionerna ska få för stor självständighet beror till stor del på oljeresurserna. Sunni-araberna är oroliga över att ökat självstyre kan påverka hur stor andel de får av intäkterna från de oljerika områdena dels i norr, där kurderna är i majoritet, och dels i syd, där shia-araberna dominerar. Det irakiska folket ska ta ställning till den nya konstitutionen i en folkomröstning den 15 oktober. Då kommer de sunni-dominerade provinserna i praktiken att ha ett veto och förslaget kan komma att förkastas - och förhandlingarna måste upptas igen. Källor: SVT, BBC, CNN
|
SVT Play
