Afghanska bybor har mött upp för att se när FN levererade material inför valet.

Afghanistan - 30 år av katastrofer

Publicerad 16 september 2005 - 14:02 Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:09

Vid slutet av 1960-talet tedde sig Afghanistans framtidsutsikter ganska gynnsamma. Men kupper, krig och förödelse har gjort att landet först nu kan återuppta arbetet med att bli en modern demokratisk stat.

1964 fick Afghanistan en demokratisk författning. Men reformförsöken
bromsades av feodala krafter.

En torkkatastrof i början av 70-talet underblåste ett missnöje som kung Zahirs svåger Mohammed Daoud kunde utnyttja till en statskupp 1973. Kuppen genomfördes med hjälp av kommunistiska officerare.

Efterhand drevs dock Mohammed Daouds republik allt längre åt höger, tills han själv avsattes och mördades i en kommunistisk kupp i april 1978.

Reformprogram
Den nya regimen inledde en rad reformprogram för utbildning, jordfördelning och kvinnornas frigörelse. Men, metoderna var så bryska att den snabbt fick en stor del av befolkningen emot sig.

Ett tilltagande gerillakrig och en hård maktkamp inom kommunistpartiet underminerade regimen.

Det ledde till att sovjetiska trupper invaderade Afghanistan i slutet av december 1979 för att rädda sina allierade. Inom kort hade den sovjetiska styrkan växt till 100.000 man.

Den sovjetiska lydregimen var djupt impopulär och för ledningen i Moskva blev kriget i Afghanistan en katastrof; ett "sovjetiskt Vietnam".

USA, Storbritannien, Kina och arabvärlden levererade vapen för
miljarder till gerillagrupperna.

1,3 milj afghaner dog
Den sovjetiska armén lämnade Afghanistan i februari 1989. Då hade det drygt tio år långa kriget krävt 1,3 miljoner afghaners död och omkring 15.000 sovjetiska soldaters liv.

Kriget framkallade också världens största flyktingkatastrof. Av Afghanistans 15 miljoner invånare flydde 2,5 miljoner till Iran och 2,5 miljoner till Pakistan.

Lydregimen höll stånd till våren 1992 när gerillan och kommunistmilis som bytt sida lyckades inta Kabul.

Huvudstaden, som till dess klarat sig lindrigt undan kriget, sköts nu delvis i ruiner i gerillagruppernas inbördes kamp om regeringsmakten. Hela landet drogs ned i kaos och banditvälde.

När så den ärkekonservativa talibanmilisen tågade in i södra Afghanistan 1994 för att "rensa upp", togs den av befolkningen emot som en befriare.

Först sedan talibanerna erövrat Kabul i september 1996 fick omvärlden upp ögonen för deras brutalitet, inte minst mot kvinnor.

Den internationellt isolerade talibanregimen blev allt mer beroende av stöd från terrornätverket al-Qaida.

USA inledde bombkrig
Efter attentaten mot USA den 11 september 2001, och talibanernas vägran att utlämna al-Qaidaledaren Usama bin Ladin, inledde USA i oktober 2001 ett bombkrig mot Afghanistan som efter några veckor knäckte talibanregimen.

Vid en konferens i Bonn i december 2001 bildades en provisorisk regering under Hamid Karzai.

Han valdes formellt till president vid ett nationellt rådsmöte, loya
jirga, i Kabul i juni 2002.

I hans administration ingick flera av de krigsherrar som bidragit till landets förstörelse, men som USA lierat sig med i kampen mot talibanerna.

Krigsherrarnas inflytande har varit en stark orsak till fortsatt
instabilitet i Afghanistan.

Källa: Utrikespolitiska institutet (Länder i fickformat), Nationalencyklopedin och TT