Det rör på sig på Balkan
Kroatien tillbaka i EU-kön, samtal om Kosovo
|
|
Publicerad 5 oktober 2005 - 18:26
Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:29
|
Det rör på sig på Balkan. Plötsligt tar Kroatien plats längst fram i kön av EU:s kandidatländer. Även Serbien står i tur för samtal med EU. I Republika Srpska har myndigheterna identifierat de soldater som deltog i erövringen av Srebrenica 1995, och överlämnar en lista till domstolen i Haag. Och förhandlingar om Kosovos framtid har inletts. När det gäller Kroatien var det ett överraskande besked från krigsförbrytaråklagaren Carla del Ponte som bäddade för en plats i solen. Kroatien hade ett löfte att få börja förhandla om EU-medlemskap, men eftersom domstolen i haag ansåg att landet inte samarbetade om gripandet av den krigsförbrytelse-anklagade generalen Anto Gotovina, fick man vänta. Under helgens EU-möte förklarade del Ponte att Kroatien nu samarbetade till fullo är det plötsligt klart för förhandlingar. Diskussioner med Serbien Grannlandet Serbien har en längre väg att gå, även om också serberna nu har fått positiva signaler från EU. På måndag besöker EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn Belgrad för att diskutera ett stabilitets- och associeringsavtal - ett första steg på den långa vägen mot EU-medlemskap. 
Gravar i Srebrenica
Spelet om Kosovo Samtidigt inleds spelet om Kosovos framtid Kosovo är ett av Europas fattigaste områden, med etnisk oro och stora miljöproblem, utbredd korruption, skyhög arbetslöshet och rykte om sig att vara ett centrum för organiserad brottslighet. När nu samtalen till sist verkar komma igång om den omstridda enklavens framtida status, finns det förhoppningar om att äntligen kunna lösa flera av problemen - men också en risk för att många av dem förvärras under tiden. Rapport till Annan Den norske diplomaten Kai Eide överlämnade i tisdags sin rapport om Kosovo till FN:s generalsekreterare Kofi Annan. Rapporten kommer att ligga till grund för de rekommendationer som Annan ska ge FN:s säkerhetsråd, som behandlar frågan i slutet av oktober; troligen den 24:e enligt den serbiska nyhetsbyrån Tanjug. Rapportens exakta innehåll är okänt. Diplomatkällor har för bland andra nyhetsbyrån Reuters ändå skvallrat om att Eide föreslår att samtal om Kosovos framtid ska inledas redan i år, även om de "demokratiska normer" som FN satt upp för utvecklingen ännu inte har uppfyllts. Ahtisaari tippad medlare Från flera håll uppges också att en förhandlingsledare inofficiellt redan har utsetts: den finländske ex-presidenten Martti Ahtisaari. Förhandlingsledaren kommer att få åka som en skottspole mellan Pristina och Belgrad. Parterna står långt ifrån varandra. Även om FN styrt Kosovo sedan oroligheterna 1999 så är området formellt fortfarande en del av Serbien-Montenegro. För serberna är Kosovo historiskt och känslomässigt en omistlig del av landet (jfr faktaruta) Samtidigt är 90 procent av invånarna etniska albaner. Många av dem håller fast vid att självständighet är den enda lösningen. Något annat riskerar att utlösa nya våldsutbrott. Ingen vill dela Att dela Kosovo i en självständig och en serbisk del gillas inte av någon, inte heller av den så kallade kontaktgruppen om Kosovo, bestående av USA, Ryssland, Storbritannien, Tyskland, Italien och Frankrike. -Vi har enats om vissa principer - ingen delning är en av dem, sade Rosemary DiCarlo från amerikanska UD till Radio Liberty i förra veckan. Det troliga slutresultatet är att Kosovo blir självständigt efter en framtida folkomröstning om FN då anser att den serbiska minoritetens trygghet och medinflytande garanteras. I så fall krävs framför allt att man lyckas övertala Belgrad. Där får EU en huvudroll, med möjlighet att göra ett serbiskt EU-medlemskap till en insats i spelet. Fem år sedan Milosevics fall Typiskt nog kom nyheten om att Eide överlämnat sin rapport just på onsdagen, exakt fem år efter det att Slobodan Milosevic störtades från presidentposten i dåvarande Jugoslavien. Samme Milosevic som 1989 banade väg för de jugoslaviska krigen när han höll ett uppmärksammat serbisknationalistiskt tal, som etablerade den gamle kommunistfunktionären som en nationalistisk politiker. Det var ingen tillfällighet var Miloscevic valde att hålla det talet. I Kosovo. Och nu sitter han i Haag, dit kanske kroatiske Gotovina också är på väg. På Balkan hänger allt ihop. * I februari 1998 utbröt strider i Kosovo mellan jugoslaviska trupper och den albanska UCK-gerillan som ville ha självständighet för provinsen. Striderna ledde till fördrivning av en miljon kosovoalbaner våren 1999. Oroligheterna avbröts sedan Nato bombat Jugoslavien. * Kosovo gjordes i juli 1999 till ett skyddsområde under FN. Provinsen bevakas av den internationella fredsstyrkan Kfor på cirka 17 000 man, däribland 340 svenskar. * Serbien-Montenegro vill behålla Kosovo, medan albanerna vill ha självständighet. Efter kriget 1999 återstår färre än 100 000 serber, främst i isolerade enklaver samt norr om den delade staden Mitrovica. * Ekonomin är usel med en enorm arbetslöshet. En stark organiserad brottslighet ligger bakom människohandel samt vapen- och narkotikasmuggling. * Kosovo har en central plats i den serbiska historiesynen, framför allt efter slaget vid Kosovo Polje (Trastfältet) 28 juni 1389, där osmanerna under sultan Murad I (som stupade i slaget) besegrade serberna . På grund av Murads död kunde inte osmanerna utnyttjade sin seger, vilket möjliggjorde för Serbien behålla en viss grad av självständighet till mitten av 1400-talet. (TT)
Källor: TT, NE, BBC |