Irak folkomröstar om omstridd grundlag

Publicerad 14 oktober 2005 - 19:51 Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:35

I dag ska irakierna säga nej eller ja till förslaget till ny konstitution för landet. Men vägen fram till folkomröstningen har varit lång och kantad med problem.

På dagen tre år tidigare röstade de om presidentposten. Hundra procent stödde 2002 den sittande kandidaten Saddam Hussein enligt det officiella resultatet.

Saddams makt är krossad nu, och USA som har en stor tilltro till sin egen författning vill bygga upp ett nytt Irak med utgångspunkt i en sådan grundlag.

Kompromisser på punkt efter punkt
Därför har mäktiga ordstrider präglat det politiska livet i Irak under ett halvår. Medan en utländsk här har bekämpat resterna av Saddamdiktaturen har företrädare för sunni, shia och kurder bakom höga murar diskuterat hur det nya Irak ska se ut. De har haft hjälp av två svenska kurder.

På punkt efter punkt har kompromisser hamrats fram. Är Irak ett muslimskt land? Nej, men islam är ledande kraft. Är Irak ett arabiskt land? Ja, men kurdiska språket får en roll i jämnhöjd med arabiskan.

Kurderna drev fram paragrafer om regionernas självstyre med sin egen landsända som modell. Det upprörde sunnimuslimer som vant sig vid en stark centralregering.

Sunniorganisationer kämpade emot
Stora sunniorganisationer var i det längsta mot en författning som berövar Bagdad makt. Men kompromisser in i det sista - i onsdags - har lovat sunnimuslimerna förändringar av författningstexten efter folkomröstningen. Sedan ska en ny folkomröstning i augusti nästa år godkänna nästa version av författningen.

Därför har vicepresident Ghazi al-Yawir, som är sunni, och organisationen Muslimska lärde nu uppmanat till ja-röstande. Och därmed torde en jaseger på lördagen vara självklar.

När USA drev fram författningsprojektet var den fromma tanken att irakierna sedan ska lyda texten. Många fruktar att författningen inte förmår dra gadden ur de verkliga motsättningar som förgiftar landet.

TT