Konflikten om renbetet - vem har rätt till marken?

Publicerad 26 oktober 2005 - 14:11 Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:54

Konflikten om renbetet i Härjedalen är en av flera som pågår i hela renbetesområdet, från norra Dalarna till Lappland.

Den centrala frågan är om det finns sedvanerätt till bete på privat mark. Det är upp till samerna att bevisa att de sedan urminnes tid låtit sina renar beta just där.

Fem samebyar
Samerna själva hävdar att deras traditionella nomadliv som inte lämnat spår i naturen och avsaknaden av ett skriftspråk gör det omöjligt att vinna processerna.

Det finns fem samebyar med renbete i Härjedalen som får ha sammanlagt ca 25.000 renar: Handölsdalen, Tåssåsen, Mittådalen, Idre och Ruhtven Sijte.

Konflikten uppkom redan i mitten av 1800-talet då marken mellan stat och nybyggare delades upp. Samerna menade att de missgynnades och att marken inte räckte till för betet.

Lag från 1886
En lag stiftades 1886 för att klargöra samernas rätt till renbete. I den står att samerna ska ha rätt till vinterbete grundat på sedvanerätten, dvs. så skett sedan urminnes tid och att inga avtal eller avgifter behövs. Men inga exakta utbredningar på betesområdet görs i lagens förarbeten utan dessa kan endast slås fast i domstol.

Konflikten eskalerade efter tjernobylolyckan på 1980-talet då antalet renar ökade eftersom köttet var svårsålt. 1990 lämnade tre skogsbolag och 500 små markägare in en stämningsansökan.

Processen pågick 15 år
Skogsbolagen kunde göra upp i godo 1992 men de övriga gick vidare. Processen avslutades inte förrän 2004 då HD avslog samebyarnas ansökan om prövningstillstånd.

Hovrättens dom från 2002 som därmed vann laga kraft innebär att samebyarna inte har rätt till vinterbete på ett stort antal fastigheter om inte avtal träffas mellan markägarna och samebyarna.

Dockered medlare
I mars 2000 började den förre LRF-ordföranden Bo Dockered försöken att medla mellan parterna. Han fick ett formellt uppdrag av regeringen att se över möjligheterna att lösa konflikten, men inga avtal hade träffats mellan parterna när uppdraget avslutades i mars 2003.

Sedan domen vunnit laga kraft har nya förhandlingar förts, utan resultat.

Regeringen har därför uppdragit till Skogsstyrelsen att lämna förslag på vad som är en skälig arrendeavgift för markägarna att ta ut av samebyarna för renarnas vinterbete. Även där har Bo Dockered utsetts att leda förhandlingarna, och ett förslag ska presenteras före den 30 november.

-Eftersom det finns två lagakraftvunna domar är det viktigt att vi snabbt når fram till ett civilrättsligt avtal mellan parterna, så att samebyarna kan fortsätta att utnyttja dessa marker för renbete, säger Dockered.

Nätverk och vädjan
Tidigare i år bildade markägare ett nätverk, som ska försöka förhindra att renar betar på deras marker. I Västerbotten har över 170 markägare ställt sig bakom ett av nätverkets upprop.

De samebyar i Härjedalen, som förlorat rättstvister om renbetet har å sin sida vädjat till regeringen om att åter få tillgång till fritt renbete. I sin vädjan till regeringen skrev de bland annat att den samiska kulturens existens på sikt var hotad, om de inte fick gehör för sin vädjan.

-För mig är det viktigt att stötta samisk kultur och skapa förutsättningar för deras näringsutövning. Jag är angelägen att renbeteskonflikten får en snar lösning, säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.