Skolverket: Tidigare betyg och nationella prov
|
|
Publicerad 1 november 2005 - 12:52
Uppdaterad 20 juni 2006 - 12:53
|
Nationella prov i årskurs 5 och betyg tidigare än i dag. det är Skolverkets recept för att grundskolans elever ska nå bättre resultat, enligt den s.k. lägesbedömning som i dag överlämnas till regeringen. Dessutom måste de regler som finns för att stärka elever i behov av stöd följas vilket inte sker fullt ut i dag. Rektorernas kunskaper om elevernas rätt till stöd måste därför förbättras, anser verket. - För att kunna stödja elever som halkat efter bör man göra kunskapsbedömningar tidigare, säger Per Thullberg, Skolverkets generaldirektör. För bättre resultat bör obligatorisk skriftlig information och nationella prov i årskurs 5 införas. Även betyg tidigare än i årskurs 8 bör övervägas för att förstärka kunskapsutvecklingen i grundskolan, anser Skolverket. - Det svenska betygssystemet kommer in senare i skolan än något jämförbart land. Och påfallande för de länder som i jämförande studier klarar sig bättre är att de har tidigare betyg, säger Per Thullberg, Skolverkets generaldirektör. I rapporten pekar verket också på att utvecklingen är särskilt oroande i områden med stor andel invandrade elever. Skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund, liksom skolor där få elever har högutbildade föräldrar, har oftare lärare utan pedagogisk högskoleexamen, konstaterar verket. Dessa skolor har även en högre omsättning av lärare. Att lärarkompetensen är viktig är väl belagt i forskningen och stöds av resultatet av Skolverkets inspektion 2004, heter det vidare. Verket trycket också på vikten av att ge stöd till elever med särskilda behov, och konstaterar att det ofta brister där. I avvaktan på ny skollag bör därför skärpta och förtydligade bestämmelser för elevers rätt till stöd införas i grundskoleförordningen, anser man.
Samlad bedömning uppdraget |
Skolverket har regeringens uppdrag att senast den 1 november redovisa en samlad bedömning av utvecklingen inom förskoleverksamhet, barn- och ungdomsutbildning och vuxnas lärande. I årets lägesbedömning redovisas även fördjupade analyser av kommuners kvalitetsredovisning, kommuner/skolor med en hög andel lärare utan pedagogisk utbildning och av utbildningsvillkoren för elever i segregerade områden, elever som invandrat sent till Sverige samt för funktionshindrade elever. I lägesbedömningen redogör Skolverkets för de behov av förtydliganden i grundskolans kursplaner och i det nationella uppföljningssystemet m.m. som bedöms nödvändiga utifrån resultat i 2003 års nationella utvärdering liksom de internationella studierna PISA och TIMSS
|