"Känsliga stadszoner" grogrund för missnöje
|
|
Publicerad 3 november 2005 - 21:07
Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:28
|
Paris förorter brinner, natt efter natt - bilar, byggnader, arbetsplatser, kommunala transportmedel. Och ingen tycks veta hur det ska stoppas, inte ens den tidigare så populäre inrikesminsitern Nicolas Sarkozy som envisas med sin hårdföra stil även om alltfler ifrågasätter dess effekter. Premiärminister Dominique de Villepin, som länge legat lågt i frågan, får också kritik. Politikernas uttalanden kommer i en uppenbart mycket pressad situation. Jättelika höghusområden Det har hänt förut, inte sällan i samband med polisingripanden. Som 1991 i parisförroten Mantes-la-Jolie då demonstrationer och oroligheter bröt ut efter att en ung man med algeriskt ursprung avlidit i en häktescell. Eller för ett par år sedan då poliser attackerats i en Parisförort efter att en ung man skjutits till döds. Förorterna byggdes på 70-talet, jättelika höghusområden, sovstäder, ofta avskurna från de storstäder utanför vilka de var belägna och med ytterst begränsade social resurser. I dag kallas de för "känsliga stadszoner" av myndigheterna. De är c:a 750 runtom i landet och här bor miljoner fransmän, många med rötter utanför Europa. Dubbelt så högarbetslöshet Statistiken talar om en dubbelt så stor arbetslöshet som i Frankrike i övrigt inte minst bland unga männsikor, om högre andel fattiga, om kortare skolgång och högre brottslighet, framförallt när det gäller egendomsbrott och vandalisering. Områdena har länge glömts bort, men i och med den franska extremhögerns framgångar har en mer aktiv, för att inte säga repressiv politik med polisiära insatser slagit igenom, Den franska polisen är inte alltid den mildaste när den tar sig fram och anklagelser om utbredd rasism inom kåren har återkommit. Samtidigt är det ett faktum att det finns både droger, vapen och kriminella gängbildningar som blivit tongivande i vissa förorter. 
Snabbdomstolar dömer Men vilka denna veckas våldsmakare verkligen är, är det för tidigt att uttala sig om. Det man vet är att flera personer redan dömts till fängelsedomar av snabbdomstolar och att betydligt fler väntar efterräkningar från rättvisan. Ett annat faktum är att frågan med de "svåra förorterna", som de också kallas, brivit politisk explosiv, och att de två utpekade presidentkandidaterna, högerpolitikerna Sarkozy och de Villepin nu anklagas för att mest ägna sig åt en intern maktkamp med sikte på frmatida maktpositioner. Kankse tål det att påminna att långtifrån dessa strider, faktiskt i de flesta av de 750 sk känslihga stadszonerna i Frankrike pågår också en vardag, fjärran från ungdomskravaller och brinnande bilar. |